Conyers blef nästan utom sig af förtjusning. — Jag skall i morgon fara till Penzance och skaffa tillståndsbevris, sade han, och nästa morgon besöker jag er i Cragthorpe, hvarefter vi tillsammans rida till Penzance och låta viga oss. Samtycker ni härtill, min älskade? — Ja. Jag önskar att jag vågade omtalade saken för onkel Griffin; men han tycker, att jag åtminstone borde gifta mig med en hertig, sade den unga damen listigt. Nej, det kommer ej i fråga — jag menar att omtala förhållandet för onkel Griffin, tillade hon med en suck. — Min betjent Huplick skall vara närvarande såsom vittne, och ni kan taga er kammarjungfru, om ni vill skicka henne till Penzance i förväg, sade Conyers. Samtycker ni härtill, Octavia? Han väntade med oro på hennes svar. — Ja, hviskade hon med tillgjord blyghet. I öfvermorgon, säger ni? Det är mycket snart, Rollyn. Jag skulle vilja ha tid att reqvirera mig en lysande utstyrsel från Paris, men jag förmodar att jag måste öfvergifva den planen. gl — Ni kan reqvirera utstyrseln i alla fall, Octavia. Ni kan skrifva i morgon, och utstyrseln skall aulända vid den tid då vi far upp till hufeudstaden. Till dess stanna vi på Cragthorpe och UHawkes Cliff och njuta vår smekmånad. Miss Windsor gaf vika för alla Conyers önskningar. — Iåtom oss gå in nu, sade den unge mannen. Jag vill omtala vår förlofning för earlen. Han tog hennes arm i sin, och de återvände till salongen. De funno lord Hawkhurst och mr Callender väntande. Conyers förde flickan fram till earlen och sade i triumferande ton: — Mylord, ni skall se, stt jag följt både mitt hjertas maning och cr uttryckliga önskan. Tillåt mig presentera för er min trolofvade.