utan dröjsmål. Jag känner mig orolig och illa till mods, Octavia. Ä Miss Windsor delade denna känsla. — Jag förmodar, att jag skall kunna förmå honom att taga det afgörande steget i dag, onkel Griffin, sade hon; men det torde ock hända, att det ligger utom min förmåga. Karlar bruka i allmänhet ej ha så brådt om att fria, och han torde misstänka, att ej allt är som det borde vara med min eganderätt till Cragthorpe. — Ni tror detta, emedan ni vet, att ni ej eger det; men han misstänker det ej. Lyd mitt råd, Octavia, och gift er med honom utan dröjsmål. Allt för mycket är beroende af detta giftermål, för att ni skulle spela kokett. Om ni kan bringa honom till era fötter, så gör det ju förr desto hellre; Innan er onkel kan hinna återkomma, skall ni vara på Hawks Cliff såsom mrs Rollyn Conyers, blifvande grefvinna af Hawkhurst. — Ja, sade miss Windsor i beslutsam ton. Ni har rätt, onkel Griffin. Jag skall. i dag bringa Conpyers till en bestämd förklaring och gifta mig med honom inom en vecka, Jag skall: vara säker om min förmögenhet, innan sanningen når earlens öron. Samma dag begaf sig miss Windsor alltså till Kawks Cliff i sällskap med mr Callender och i full föresats att samma afton försöka förmå Conyers till ett giftermålsanbud. Egendomligt nog hade Conyers sjelf, ledd af lika egennyttiga bevekelsegrunder, beslutat att samma afton anhålla om. den förmodade arftagerskans hand för att derigenom betrygga sin framtid. Havke Cliffs gamla borg strålade af ljus, då vagaen från Cragthorpe körde in genom stora porten. Earlen tog emot sina gäster vid foten af marmortrappan, bjöd miss Windsor armen och ledsagade henne in i den ståtliga byggnaden, Den dame, som förestod earlens hushåll vän