Göteborgsposten – 28 augusti 1874, sida 1

ej kan på förband samtycka, — hvarje sådan bestämmelse skulle af den allmänna meningen tillbakavisas, och Hollands regering skulle icke kunna dertill sluta sig. Då man skred till specialförhandlingar om kapitlet och således öfvergick till första paragrafen deri (hvilken, enligt det ryska förslaget, bestämmer, att fiondene besättande af en del af det område, på hvilket han inträngt, upphäfver der de facto dettas lagliga makts myndighet och sätter i stället den ockuperande statens militära makts myndighet, för så vidt som den är i stånd att utöfva den), ville den tyske generalen Voigts-Rhetz ha bort de sista af oss kursiverade orden, emedan Sockupationen ej förråder sig genom yttre synliga tecken och detta uttryck skulle kunna blien källa till reklamationer från båda parternas sida. Häremot uppreste sig såväl svensknorska ombudet, som schweiziska, spanska, holländska och äfven franska ombuden, hvilka ville ha qvar det af oss kursiverade tillägget i det ryska förslaget, syftande derhän, att för ockupationen och dess domsrätt i ett land skulle gälla samma regel som för en blokad, hvilken endast är giltig, då den är effektiv. Det svensk-norska ombudet. synes vidare hafva uppträdt med något mera skärpa i en annan fråga, nemligen den om neutralisering af ambulansernas och sjukhusens materiel. General Voigts-Rhetz motsatte sig bestämdt denna neutralisering, hvilken återigen lika bestämdt fordrades af öfverste Staaff, som härvid understöddes af öfverste Hammer från Schweiz, under det att de ötriga ombuden tyckas hatva varit tveksamma, huruvida krigets eller humanitetens rätt skulle få i deras dom öfvervigten. Då man icke kunde enas, beslöt man till sist att hänskjuta denna sak till de resp. regeringarne, som ekulle uppmanas att efter gemensam öfverenskommelse vidtaga nödiga ändringar i Gövevekonvontionen. Vi skola en annan gång, då referat bli tillgängliga, fullfölja denna öfversigt af kongressens förhandlingar, på hvilken SverigeNorges ombud inlagt sitt ord för såväl humanitetens intressen, som de mindre folkens oberoende och möjligast obegränsade försvarsrätt. —L— Å Lorensberg gifves i atton i händelse at gynnsam väderlek ett briljant fyrverkeri samt konsert af Beyerböckska kapellet, hvarjemte parken kommer att illumineras. Korvetten Lagerbjelke, chef kommendörkapt. C. R. T. Ulner, anlände hit i går f. m., kommande senast från Marstrand och Strömstad. Den ankrade å Elfsborgsfjorden beh lärer redan i dag komma att afgå derifrån. Resande artister. Kompositören L. Saloman och hans fru Heonrietts Nissen Saloman uppehålla sig f. n. här i staden på besök hos nära anförvandter, på genomresa till S:t Petersburg. Brobyggnadsarbetet till Hisingen har nu rätt långt framskridit och äro redan tvärjernbalkarne och förbindningarne fästade vid bropelarne. På ömse sidor om sjelfva svängbron äro byggda långa träbryggor, eller s. k. dragvägar, vid hvilka de väntande fartygen skola lägga till. Sedan den mörkare årstiden numera inträdt är segelrännan genom bron om nätterna utmärkt med tända lyktor. Rasmussens danska skådespelaresällskap passerade i går staden på genomresa från Köpenhamn till Norge, der det skall uppträda först i Laurvig och sedan i Bergen. Bland andra för vår publik bekanta sujetter vid detta sällskap bemärktes komikern hr Haugaard och hr Dall med fru, född Fanny Kruse. Göta hofrätt har beviljat häradshöfd. m. m. O. F. Ursell ledighet från förrättande af innevarande års hösteting uti Inlands Nordre och Södre härader, samt förordnat v. häradsh. Simson Koch att hålla samma ting. Generalstaben. Till krigsarkivarie vid generalstaben har utnämts kanslisten i kammarkollegium C. J. Lovön. Seminarium för bildande af lärarinnor. Lektorn vil Stockholms gymnasium Z. Göransson har sförordnats att vara ledamot i direktionen öfver nämnde seminarium. Skånska stenkolen. I N. D. Alleh. för i onsdags läses: För stenkolsfrägan gynsamma underrättelser ingå nu litet emellan, och det torde ej vara af den minsta betydelse, att en framstående belgare, svenske konsuln i Lisge, riddaren af Vasaorden Charles Braconior de Macar, egare af stora stenkolsverk med en vinstgifvande kolbrytning vid denna stad, aamt saålnnda kamnatant hedna dylika