Göteborgsposten – 18 augusti 1874, sida 1

Vid nästa station ombytte hon kup6 och kom så till Geneve utan att ha blifvit igenkänd af sina förra vänner. Hon lät köra sig till Hötel de la Metropole och inskref sig i hoteilregistret såsom miss Star. Sedan hon derefter tagit med sig några gammalmodiga juveler, på hvilka hon alltid satt stort värde emedan de tillhört hennes mor — denna mor hvars blotta namn nu var förhatligt för henne — gick hon ut på gatorna och sökte upp en juvelerarebutik vid Quei du Sac för att afyttra dem. Hon hade ett stort gammalmodigt ur infattadt med små diamanter, on brosch liknande ett hjul, äfvenledes förfärdigad af små diamanter, örhängen, armband och en smal kedja. Juveleraren gjorde anmärkningar öfver den ringa storleken och dåliga färgen på några af juvelerna, alla artiklarnes gamla facon och bjöd slutligen femtio pund för alltsammans. Beryl antog anbudet uten invändnivg. Vädret var dåligt, men Beryl hade uppgjort en plan, som måste utföras utan afseende på den sena årstiden och det dåliga vädret. Dagen efter hennes ankomst till Genöve begaf hon sig till Zermatt. Anländ till denna lilla stad anställde hon noggranna förfrågningar efter sin trolöse man, besökte det hotell, hvarifrån han anträdt färden och talade med uppassarne, som rådt honom till att taga en vägvisare. Hon mådde ej tillräckligt väl för att stiga upp för Monte Rosa, äfven om vädret varit vackert, hvilket nu ej var händelsen. Hon hyste inga tvifvel rörande sannfärdigheten af Huplicks historia — inga förhoppningar att hennes man ännu lefde. Hon visste ej hvarföre hon varit så angelägen om att besöka den plats, der han förklarats ha förlorat lifvet. Hon yppade ej för någon sitt nära förhållande till honom och begaf sig en dag senare derifrån på återväg till Geneve.