Bref från Paris. Korrespondens till Göteborgs-Posten). Paris den I aug. 1874. Skollof, ferier! — hvem minnes ej huru vackert dessa ord ljödo i våra öron och huru vi längtade efter terminens slut, allt häftigare och ifrigare ju mera vi närmade oss dertill! Och vi något hvar bade ändå jemförelsevis inte alltför mycket att lida af ekoltvänget — sex timmar om dagen, på sin höjd eju, att tugga på lärdomens bittra rot, men dessa timmar, afbrutna af en eller annan promenad till hemmet, der man fick angenämare saker ott tugga på, utan att tala om de långa och roliga qvällarne och behaget af att — om man hade en snäll mamma, och hvem hade ej det? — få sitt kaffe på sängen om morgnarne, inpan man åter tog till med sysselsättningen med den ofvannämda bittra roten-. Och så de långa sköna mellantimmarne, sex, åtta veckor på vintern och hela tre långa månader på sommaren. Skolan var på detta sätt för 088 endast en episod, mer eller mindre ansenäm af barndomens och den första ungdomens glada lif, Annat slag för de franska piltarne! Som jag förut haft tillfälle att omtala, råder i Frankrike vida öfvervägande helponstonssystemet. Föräldrar, som sjeltva hela dagen äro upptagna af arbete; . anse sig icke ha tid att egus sina barn nödig tillsyn och äro glada att. få. lemna. dem i händerna på andra som odeladt egna sig åt detta kall. Dertill kommer den ekonomiska sidan af saken, som vorkligen gör det fördelaktigare att betala en pensionsafgift ån att bekosta alla de utgifter för rum, mat eller kläder som ett eller två barns vistelse året om i hemmet skulle förorsaka. Men äfven föräldrar, som icke behölva se på en större eller mindre utgitt, föredraga pensionssystemet, dels emedan de anse detta ändamålsenligast för barnens studier, dels när de icke tilltro sig. sjellva eller ha tid att kunna utöfva en nödig uppsigt öfver dem, dele slutligen emedan det är bruket, Det är endast de, som äro mycket rika, som bestå sig lyxen af en informator i huset, hvartill man då vanligen väljer någon ung prest. Eno sådan, som sjelf undervisar i vissa ämnen, åtföljer sedan eleverna, isynnerhet när de. bli något mera försigkomna, till speciallärare i andra olika ämnen. En intormatorslön här är aldrig under 1800 francs, men kan gå till det dubbla (naurligtvis jemte Lallting fritt), ämneslärarne petalas allt efter deras anseende trän 3 till 6 rancs i timman. Detta blir således, som nan finner, en ganska dyr upptostrivgsmetod. I sitt kollegium, som det nu för tiden he