Hr Engelhardt skildrade typen af de bronsfynd, som gjorts i Danmark, beskref olika föremål och oli: ka former samt lemnade intressanta upplysningar om arbetets beskaffenhet och om det sätt, hvarpå detsamma sannolikt verkstälts. Han nämnde också om det utmärkta exemplar af sköld, som hittats i Halland och nu finnes i Sveriges historiska museum. I afseende på guldvaser från bronstiden lemnade talaren också upplysningar och redogjorde för deras antagliga ursprung. Man bar funnit en sådan vas i Halland och en i Blekinge, och omnämnde talaren äfven åtskilliga liknande från Tyskland. I Danmark och Sverige hade 20 sådana vaser hittats, men i hela det öfriga Europa tillsammans ej flere än 80. Alla tyckas de vara af gemensamt. ursprung, och detta kan ingalunda sökas i norden, utan i södern, i de halft etruskiska länderna, närmast de klassiska formerna. — Hr Evans redogjorde för bronssynd i England och förevisade afbilaningen af sådana från Harty i Kent samt skildrade det förmodade tillverkningssättet, men hade ej ännu gjort hågon analys af materialets sammansättning. Sedan hr Franks. lemnat upplysniog om sammansättningen at den metall, som tillhörde de af Schliemann gjorda fynden i Egypten och låtit kongressen se en analystabell derötver samt äfven uppvisat några fornfynd från Egypten och omnämt tillvaron at en kopparälder, hvilken tunnits i alla de länder, der tenn ej kunnat erhällas, uppläste hr Pigorini en berättelse om en italiensk Terramare (nära besläagtod med pålbyggnaderne). Hr Nilsson uppträdde och helsades ånyo, såsom hvarje gång han tager till ordet, af starka handklappningar. Han förklarade sig vara af den åsigt, att Cyperns civilisation skulle vara helt och hållet fenicisk. Till den slutföljden hade han kommit, då ban. i London, för ett par år sedan, fick se fornsaker från nyss nämnda 0. Oraamenteringen är fenicisk, och flera bronssvärd äro der fuona, som utvisa ett feniciskt innytande. Dessa fornsaker skulle, menade talaren, ofverensstämma med flera föremål, som hittats i norden. Med anledning af detta yttrande, uppträdde hr Landberg och förklarade, att ban för kort tid sedan besökt förnjemningarne på Cypern samt at dessa sunnit att nåninde ös civilisation icke ar på något vilkor rent fenicisk, men väl grekisk-fenicisk, och framlade han dertör åtskilliga bevis, Talären framstälde också sin åsigt om bronsåldens början i norden och den roll, som fenicierna dervid spelade. Enligt denna asigt, skulle bronsen hafva förts öf ver Europas fastlandgj från Svarta hafvet, der en uråldrig fenicisk handel egde rum till Östersjön. Fenicierna kunna vara, så lydde den slutsats, till hvilken han kom, bronsäldetns indirekte införare i norden, men ingalunda i första hand. Efter ett ytterligare, mera enskildt meningsutbyte mellan hrr Nilsson och Landberg, fick hr Oppert ordet och förklarade det vara mycket svårt att argöra hvad som är grekiskt och hvad som är feniciskt. Talaren trodde derför, att hr Nilsson visst icke vägat för mycket, då han tyckt sig se den feniciska karakterens inflytande på flera håll. Bronsålderfrågorna voro ännu oafgjorda, menade hr Oppert, och synnerligen om öfvergången mellan äldrarhe. Sedan hr Hamy läst upp ett meddelande af hr Aspelin i sammanhang med den af densamma gjorda utställning af finsk-ugriska fornföremål, uppstod hr Worsaae och förklarade ock sin åsigt vara att Finlands folk kommit från Asien och fört med sig sten verktyg, men sedan erfarit inflytande vester ifrån. Bronsåldern i Finland hade ej kommit från Ryssland, utan hade landet tagit intryck från Skandin ariens bronsperiod. Talaren uppmanade hr Lerch från Ryssland, hvilken gjort särskilda studier i ämnet, att yttra sig i frågan, och förklarade denne sig vara af fullkomligt samma äsigt, som hr Worsane Sedan hr Saporta talat om tossila växter, framför allt fikon funna i Frankrike, och om å skilliga fossila snäckor, förklarades sammanträdet för i gär afslutadt. Grefve H Hamilton meddelade, att landshosdin gen i Göteborgs och Bohuslän, grefve Ebrensvärd, lil kännagiw, det för de medlemmar, som möjligtvis önskade taga bällristningarne i Bohuslan i betraktande, och med jernväg begifva sig tiii Uddevalla, skulle derstädes vagnar vara till mötes för att forska dem derifrån till Lysekil, på hvilken väg i fråga varande hällristningar äro att se. Anteckning till den resan kan ske nästkommandesfredag. —— På torsdagen företogs, som i tel. meddelats utfärden till Björkön och Gripsholm: I går sammanträdde Kongressen åter på Riddarbussalen; dervid följande frågor skulle diskuteras : Hvilka äro de karakteristiska kännets på jernåldern 4 Sverige? I hvilket förhållande står denna ålder till de föregående utvecklingsstadierna ? Kan man uppvisa det förhållande 4 hvilket jernäldern i Sverige står till motsvarande period i södra Europa? I dag är den kungliga festen å Drottvingholm, till bvilkan lärer gjorts storartade förberedelser. Omkr. 1000 gäster äro inbjudna och ej mindre än 5 ångbätar skola örverföra de inbjudna. 2 LF— OR RN DTL ET SER Å — — ren