Göteborgsposten – 6 augusti 1874, sida 2

et, utan äfven i rikaste mått ökat det. Genom iråsen plantering blef Islands karga jord onart omskavad till en bomstergård för Nordisk odliug. Te: lan tidigt utsände Edert nybygge, nu tusenärigt, inder sin långa vinters nätter strålar at ljus i medelidens mörker. Länge har Eder vid Europas nordsräns belägna ö utgjort icke blott en geografisk, utan itven en historisk föreningslänk mellan den gamla I och den nya verlden. Det kraftfulla och rikt begåtI: vade slägte, som der fostrats, har genom sitt arbete rensat upp den gammalnordiska odlingens källäder och bjudit de nordiska folken att med en stärkande dryck uppfriska minnet af sin barndoms och ungdoms dagar samt. deraf hemta kraft till den fosterländska andens nyfödelse. Islands inbyggare! Kär är för nordisk man den i vår bildnivgs häfder sä frejdade ö, som är Edert hem, Eder, Islands inbyggare, sändes eo varm och broderlig hälsning från. nutidens ynglingaått i den urgamla stad, som utgjorde skådeplatsen för många tilldragelser i den saga, med hvilken Eder störste historieskrifvare öppnar raden af sina berättelser. Edra Svenska fränder ledsaga denna helsning med de lifligaste önskningar, att den nya tusenårsföljd i Edert lif, som I nu med åndrad författning invigen, måtte föra med sig de rikaste välsignelser, och att Eder framtid måtte varda lika lyckosam, som Eder forntid varit ärorik. Upsala den 23 Maj 1874. Å Upsala Studenters vägnar: J. A. Nordblad. Ordförande. Carl Säve, M. B. Richert. Professor i Nordiska Språk. Adjunkt i Nordiska Språk. E. V. Montan, Docent i Statskunskap. I Lunds Veckoblad för i tisdags läses följande: Till Islands tusenårssest, som under de närmast följande dagarne firas, hafva vålgångsönskningar från mänga trakter af Norden blifvit afsända. Till flere af dessa kan Lunds studentkår säges hatva gisvit ett uppslag, enär inom denna intresset för det aflägsna frändelandet först vann uttryck i handling. Här afbandlades ock redan i april förslaget att, förutom genom en lyckönskningsskrifvelse, ätven genom sändning af en boksamling uttrycka känslan af den tacksamhetsskuld, hvari vär tosterlävdska odling stode till Islands minnesvårdande folk. Tanken var ock då närmast den, att genom en samliug af svenska författares vigtigaste verk på den fosterländska och nordiska odlingens områden gifva ett symboliskt uttryck åt önskan att återgälda hvad Island just på dessa områden gifvit oss. Iufvudverken af svensk : häfdateckning, at nordisk spräkoch tornforskning, af nordisk och svensk kulturhistoria, de vigtigaste och de pålitligaste skildringarne af värt lands utseende och näringskällor, värt folks lif och odlingsgrad, vårt statsoch samhällsskick och slutligen ett till det bästa och i nationelt afseende vigtigaste inskränkt urval af vär vittra litteratur, — detta var hvad man då tänkte sig att den föreslagna boksändningen kunde komma att omfatta; frågan var sålunda, om tillräckliga medel för uppnåendet af detta mål kunde anskaffas. Genom universitetslärarnes allmänna och lifliga deltagande i subskriptionen erhölls en efter förhallandena ingalunda obetydlig summa, så att förslagets genomförande syntes betryggadt. Åt en komitå öfverlätos nu alla vidare åtgöranden i frågan. Utom de tecknade penningzelictagen mottog komitån irån universitetets lärare ett ganska stort antal at desse utgifoa arbeten. Denna omständighet, tillika med svärigheten att göra ett lämpligt urval af hela svenska litteraturen, torde ha gifvit upphof åt tanken att låta sändningen omfatta bufvudsakligen arbeten af män, som tillhört Lunds universitet. Härigenom vans onekligen ett slags helgjutenhet för samlingen, men oss synes dock, som om afseendet på hvad som för isländaren kan vara af intresse och till gagn med detsamma något trängts å sido, Likvisst böra vi nämna, att äfven åtskilliga verk, hvari Lunds universitet ej eger någon andel, kommit med, såsom Atterboms Siare och skalder Malmstroms litteraturhistoria och Svenska språkets lagar af Rydqvist. Samlingen omfattar 100 arbeten i 250 band samt omkring 70 ströskrifzer. Till dess vigtigaste verk höra, utom de nyss nämda: Biografiskt lexikon öfver namnkunnige svenske mån I-— XXIII, med Supplement och Ny följd; Sveriges historia under Gustaf II Adolfs regering af Cronholm, 1—VI; Svea Rikes historia af Lagerbring, 1—11; samtliga Sveriges Gamla Lagar utg. af Schlyter; Non des statsförfattningsrätt af Naumann, IYIN; Svenska kyrkans historia af Reuterdahl, I—IN; Kellgrens, Stagnelii och Tegnörs skrifter samt Lunds universitets årsskrift, hvilaen jemte större delen af Sveriges Gamla Lagar erhållits från Universitetsbiblioteket. För öfrigt kan i det hela taget den från Lunds universitet utgångna litteraturen allt itrån Pufendorf sägas vara ganska väl representerad. De sörläggare-och bokhandlare-firmor, till hvilka man för samlingens ag hänvändt sig, hrr F. G. Beyer, C. W. K. Gleerup och Fr. Berling, hafva genom liberala vilkor i sia mon bidragit till samlingens fullständighet. På praktband har man med rätta ej lagt an, utan hela samlingen är bunden i enkel och ren stil; hvarjs band är på ena permens insida; försedt med universitetets vapen. Bandningen, som med danska regeringens tillåtelse afgått till Island med fregatten Jylland, är åtföljd af ett tryckt gåfvobref, SÅ lydande: II Stiftsbiblieoteket i Reykiavik öfverlemnas härmed en samling af svenska skristverk. Den söker att företrädesvis giwa en bild af Lunds universitets bokliga id och har tillkommit genom bidrag af detta Järosätes larare och lärjungar. Å deras vägnar bjuda vi denna gåtva ssom ett, om ock ofullkomligt, uttryck af värt universitets tacksamhet för de litterära skatter, hvilka Island gifvit åt det gemensamma nordiska säderneslandet. I isländska skrifter finnas till en stor del källorna för vår kunskap om fädernas lypne och oulin-; utan den vård, som vittre isländske män egnat åt vår samfälda forntids minnen, skulle vi ock mindre klart kunna fatta de kraf, hvilka framtilen as:äller på oss. Må gålvan vittna om denna tecksamhet, och må den varda till gagn! Pehr Eklund. K. F. Södervall. P. Sörensson, S:udentkärens Oraforande. Es. Tegnr. Martin Weibull. Jemte denna minnesgäfva hafva härifrån tvänne lyckönskningsekrifvelser afgått, jen från. studentka ren och en annan från universitetet. Den förra ut göres af en tryckt lyckönskningstafla, på hvilken lä ses följande: Lunds Universitets Studenter hembära vid de tusenåriga Minnenas fest sin Hyllning och Lyekönskan åt ISLANDS FOLKE. Er AR rr VR a Ar.