som särskilt uttryckte sin tillfredsställelse öfver att finna mötet så talrikt besökt, hvari han ville se ett bevis på dessa mötens gagn, i trots af vissa tvifvelsmål som höjts mot desamma. Också är detta möte jemförelsevis det af främlingar mest besökta bland dem som hittills hållits. Bland deltagarne gjorde sig flera personligheter straxt bemärkta. Främet gamle Ridderstad, vår genialiske romanförfattare, som oaktadt sin ålder och ett benlidande begifvit sig hit för att med ein vanliga, ännu oförminskade liflighet deltaga i förhandlingarne. Fryntlig och hjertlig helsar han oss yngre publicister, glädjande sig öfver de framsteg pressen och pressens män gjort i många riktningar, emot hvad förhållandet var på den tiden, då han och salig Orvar Odd började utgifvandet af sin tidning — i Södertelje, för att börja den då ännu svåra kampen för landsortspressens frigörelse från hufvudstadspressens allenavälde. Den tid, som ligger emellan den närvarande stunden och den, då kampen bröt ut, ir blott en mansålder och omtattas af Ridderstads lifliga hågkomst. Hvilken märklig förändring! Hvilka jättesteg har ej landsortspressen sedan dess tagit! Och huru sjelfatändigt, kraftigt och inflytelserikt arbeta ej dess organ ofta hvar på sin ort och för sosterlandeta gemensamma framåtskridande! Ridderstad har skäl att känna sig stolt öfver att ha varit den förste, som verkligt bröt den förlamande bojan. Vidare se vi här den älsklige finske redaktören Lagerborg från Helsingfors Dagblad, hvars öppna, frimodiga och hjertliga blick säger oss, att han trifves så väl i det land, der trycksvärtan som censurmedel är okänd och der det fria ordet alltjemt kan ljuda och, hoppas jag, äfven skall ljuda med mäktig stämma och jaga bort. de ljusskygga troll, som frukta fribeten och den klara dagern. Och så se vi här tidningspressens nuvarande nestor, gamle Wallberg; som är äldre medarbetare än sjelfve Ridderstad i Östgöta Korrespondenten, Hedin från Aftonbladet med ett visst utseende af dandy, en klar och uttrycksfull blick samt en flytande talegåfva m. fl. m. fl. ingen nämnd och ingen glömd. Sedan val till ordf; etc. anstälts, för hvilka val jag i telegram redogjort, faststäldes arbetgordning. och skola i dag uteslutande rent praktiska frågor förhandlas. Såsom i visa mån pikant må nämnas, att ett bland öfverläggningsämnena är frågan om, huru man skall kunna skaffa etterföljd åt mötets beslut, sedan det visat sig, att de föregående mötenas alls icke efterlefts. En deltagare gjorda den icke alldeies oriktiga anmärkningen, att maninågon mån borde få den saken klar för sig, innan man skred till fattande af några beslut. Vid niotiden var detta förberedande sammanträde slut, och mötets deltagare samlades till sexan, dervid några skåltal höllos. Men de flesta voro trötta och önskade vara friska och kraftiga till de stundande förhandlingarne, så att uppbrott skedde tidigt. 4. K.