— ———— er. Men låt oss nu, fortfor han, tala om er sjelf, om er framtid. Hvad har ni ämnat att taga er till? Hvilka planer har ni uppgjort? — Jag har knappt haft tid till sådant; icke ens att göra en början dermed. — Godt, sade mr PFletscher, under det han samlade ihop några papper, som lägo på bordet, låt mig nu genast gifva er ett råd. Ni eer, jag begynner i tid — gift er! — Mycken tack; men detta råd kan jag ej förbinda mig att följa. För ögonblicket få vi låta mrs Herbert Capel hvila i framtidens sköte, då jag sannolikt ämnar tillbringa den närmaste tiden i utlandet. Kan jag uträtta något för er i London, mr Fletscher? — Nej, tack. När reser ni? — 1 morgon. Jag stannar ett par dagar i London för att uträtta en del affärer och gör sedan en tur med Frank Stone till fastlandet. En stund deretter tog mr Fletschor afsked. — Nu vill jag försöka att bli färdig med mitt arbete, sade den unge arftagaren, under det han öppnade locket till ett stort eketrächatull och satte sig i ro framför detsamma. Han drog ut den ena draglådan efter den andra och lade deras innehåll i en hög framför sig. Der voro räkningar, afskrifna skaldestycken, dagböcker, gamla bref — och han undersökte och ordnade alltsammans omsorgsfullt och förstörde en del. Slutligen fick ban något i handen, som tycktes väcka hans förvår aing. I ett rum för sig sjelf hade han fun nit ett med rödt lack försegladt bref med föl