Göteborgsposten – 6 juli 1874, sida 2

ändrat beslut. Sir Arthura önskningar äro heliga för mig. Jag vet att en son till honom ej kan hafva en låg sjöl. Jag älskar er visserligen icke, men kärleken torde komma med tiden och jag vördar sir Arthur så högt att jag skulle vilja uppoffra mig sjelf för ati tillfredsställa hans minsta önskan. Jag skall gifta mig med er i februari på utsatt dag. — Och om min far uppmanar er att vänta? — Jag skall ej låta honom veta att jag känner till hans hemliga förhoppningar. Jag skell hålla mitt löfte till er. Låt mig nu återvända till slottet, Guy. Lowder hjelpte ned henne från klifstättan och de återvände till slottet. . Sir Arthur mötte dem i förstugan och bad Blanche komma in i biblioteket. Lowder gick in i salongen för alt afrakta slutet af samtalet. Sir Arthur stängde biblioteksdörren och förde sin unga myndling till en stol vid kaminen. Han satte sig bredvid henne och yttrade: — Har Guy sagt någonting till er om dej der olycksaliga ponningarne? — Ja, sir Arthur. Han omtalade för mig huru ångerfall han var. Han vet nu att jag bevittnade alltsammans. — Jag har tänkt, Blanche, att det vore bäst att uppskjuta ert giftermål ett år eller två. Guy har blifvit så märkvärdigt förändrad. Han är er icke värdig. — Det är mycket godt hos honom — det måsto vara! Kanhända att mitt inflytande är hvad han behöfver. Jag tackar er käre onkel för er omsorg om min lycka, men jag kan ej samtycka till att uppskjuta giftermålet. — Tag er tid att tänka på saken, Blanche. — Jag behöfver ingen betänketid. Jag har bestämt mig. Jag gifter mig med honom på utsatt tid! — Ni älskar honom då, trots allt, Blanche? Flickans ansigte öfverdrogs af en djup rodnad. I denna rodnad läste fir Arthur hennes svar.