Göteborgsposten – 6 juli 1874, sida 2

Article Image
nhärntinnan blifvit något tänjbar, så att olika orter fått rätta sig efter olika förhållanden. Billen lästes emellertid andra gången. En mängd arbetare, som fordra högre aflöning, hafva under Taylor och Crick eamlats i Newmarket och derifrån företagit vandringar i de kringliggande grefskapen för att der predika sitt socialistiska evangelium, sedan deras andra medel till lifsuppehälle tagit slut. Det tyska kronprinsparet skall under sin vistelse i Ryde aflägga ett kort besök i London och der bebo Buckinghampalatset. Baierna andra kammare har på allra sista tiden varit skådeplatsen för de häftigaete uppträden mellan de liberala och ultramontana, och striden har varit desto mera bårdnackad, som de båda partierna äro nästan lika starka, ty den ringa öfvervigt, som de sistnämda (patrioterna) vunno vid valen 1869 och som nödgade fursten af Hohenlohe till att lemna regeringen, har sedan förlorats genom dödsfall. Man skulle förvånas öfver, att striden förts om en följd bevillningsförslag från kyrko-och undervisningsministören, under det att bevillningarne angående hären icke mötte något särdeles motstånd och förslaget om att utvidga jernvägsnatet och jernvägsdriften gingo ledigt igenom, ehurn det gällde åtskilliga millioner gulden. Men detta egendomliga förhållande kan förklaras deraf, att minister Lutz måste räknas som själen i regeringen, och hon är innerligt batad at de klerikale, emedan hon med bestämdhet häfdat statsmaktens myndighet gent emot biskoparne och bar försvarat gammalkatolikernas rättigheter. : Den första sammanstötningen egde rum med anledning af ett klagomål från en adlig jesnit, som i kraft af den tyska riksdagen blisvit förvisad från Regensburg och som ville göra gällande, att det stred emot ståndsherrarnes privilegier och Baierns sjelfständighet. Statsrådet hade ogillat klagomålen, och ministern förklarade, att ett beslut af andra kammaren skulle vara maktlöst gent emot den tyska riksregeringen och kunde ådsaga Baiern ett förödmjukande nederlag. Emellertid gillades klagomålet med 77 röster mot 76, omedan en af de liberale tillfälligtvis var frånvarande. Detta måste likväl närmast betraktas som en sörpostfäktning; den egentliga striden uppblossade angående ett förelag, enligt hvilket 2 millioners anslag skulle beviljas till en ny byggnad för konstakademien. I denna fråga påpekade de klerikala, att Baiern under sin nuvarande vanmaktsperiod ej borde inbilla sig kunna draga konstnärerna till Minchen, så som under Ludvig I:s tid, och särskilt rigtade en talare ett häftigt angrepp mot äfl. prof. Kaulbach, men förslaget antogs dock med 92 röster mot 46, i det många af partiets medlemmar i denna fråga ej ville följa. med sina ledare. Deremot vunno de klerikala en afgörande seger vid omröstvingen om, hnruvida skogsinativutet i Aschaffenburg fortfarande skulle förbli der eller förenas med ett af universiteten, så som regeringen, stödjande sig på flera fackmäns råd, tänkt ordna saken. Denna framgång har helt säkert uppmuntrat partiet till att göra en stormlöpning mot ministåren, isynnerhet på kultuswinistorn Lutz, och en af telarne, Freytag, sade rent ut iträr Att man genom att vägra de begärda anslagen skulle gifva Lutz ett misstroendevotnm. Alla ministrarno infunno sig derefter i kammaren för att beteckna deras solidariska förbindelse med denne. Diskassionen var mycket bitter, men slutade med beviljande at alla de begärda anslagen på ett enda när, dock endast med några rösters öfvervigt. Tvenne ultramontana ledamöter, Kraetzer och Joerg, hafva äfven yrkat på kammarens upplösning, på det att man någon gång skulle kunna hoppas en verklig majoritet i skoloch konfessionsfrågor, hvarpå Lutz svarat, att om enighet endast kunde åstadkommas derigenom, att den ena konfessionen förtryckte den andra, så ville regeringen icke befordra ett sådant syfte. Från Posen telegraferas till Times, att suffranganbiskopen Janiszevskis löneinkomster af de verldsliga myndigheterna blifvit indragna. Från Fulda meddelas, att tvenne prester, som förut förlorat sina löner, nu blifvit förvista från distrikten Gersfeld, Fulda och Hihnfeld. Om de ej lemna dessa trakter, underkastas de åtta dagars fängelse. En svårlöst fråga är den om tronföljden i hertigdömet Braunschweig, När den nu varande hertigen dör, anses den andra grenen af Liineburgska huset vara arfsberättigad. De enda manliga medlemmarne af denna gron äro den blinde f. d. konungen af Hanover Georg V, dennes d0on prins Ernst August och

6 juli 1874, sida 2

Thumbnail