Göteborgsposten – 6 juli 1874, sida 2

denburg i epetsen. Ingenting har dock vid den redan afslutade landtdagen blifvit afgjordt. Det anses, att landtdagen uttalat sin önskan om anslutning till Preussen genom att vägra anslsg till en mnsei-byggnad, så länge det icke är afgjort, hvem samlingarna tillhöra, d. v. s. om de öro landets eller skola tillhöra hertigens slägt, nemligen den hanoverska familjen. I Ungern har man varit så mycket sysselsatt med afgörandet af jernbanfrågorna, att riksdagen först nu midt i sommaren kommer att behandla frågan om den nya vallagen; Först långt fram i denna månad kan denna tråga hinna afgöras, hvilket anses komma att sätta det politiska intresset på mycket hårda prof. Synnerligen svårt blifver det att sammanhålla Deak-partiet, hvilket består mest at jordegare, som önska komma hem för att vara med om skörden. Deras motståndare, mest advokater från städerna, veta måhända begagna sig af dessa omständigheter. Regeringen har i öfvorhuset förlorat en omröstning; rörande den praktiska pröfningen för erhållande af domareembeten och den 8. k. notariatslagen. Emot just-ministerns yrkande genomdref Bela Keglevich, att notariatsurkunder nödvändigt måste vara affattade på ungerska språket tör att hafva laga kraft. Senare post. Le Temps innebåller nu ordagrant det författningsförslag, som den franska nationalförsamlingens underutskott lemnat till tretiomannantskottet, och hvaraf det sistnämda till en början den 2 dennes gillade den första artikeln. Förslaget lyder: 1:o). Marskalk Mac Mabon skall fortfara att utofva den myndighet, hvarmed han är bekladd, under titel af republikens president och under kela den tid för hvilken magten till honom blifvit öfverlemoad2:0). Ministrarna äro ensamme ansvarige inför kamrarne, enskildt och solidariskt. Någon ansvarighet för republikens president sorekommer endast i fall af högtörräderi. 3:o). Den lagstiftande magten utöfvas af de deputerades kammare och senaten. 4:0). De deputerades kammare utses genom allmän direkt omröstaing under de vilkor som bestammas genom vallagen. 8:o). Senaten, som har del i den lagstiftande magten utnämnes till en del af republikens president och till en del genom val, under former och vilkor som skola genom lag bestämmas. EB 6:0). Presidenten har rätt att upplösa de deputerades kammare. De nya valen skola kunna uppskjutas på scx månader. 7:0). Vid presidentmyndighetens utgång, genom hvilken orsak det vara må, skola ministrarna omedelbart sammankalla kamrarna till kongress. De två förenade församlingarna skola då rälgöra om det som statens väl kan kräfva. 8:0) Under det marskalk Mac Mahors magt varar, kan någon revision af försattningslagarna af kongressen endast på förslag af republikens president företagas. Tidningen säger om detta förslag, att det är särdeles väl affattadt såsom en frukt af de yttersta ansträngningar för att hiadra landet att få en definitiv styrelse. Har anmärker, att presidenten evsam kan upplösa de deputerades kammare, då man hade kunnat vänta, att dertill skulle fordras något gillande votum af senaten eller en grand conseil. Sjelfva senaten skall dessutom all en del tillsättas af presidenten, fmen det är ännu obestämdt, huru stor denna del skall vara. Telegrafen meddelade först, att den skulle utgöra bälften. Denna uppgift var ej fullt riktig, Det kan blifva stadgadt, att presidenten skall kunna tillsätta en majoritet i senaten. Vi se, att banden för presidentens magt bärigenom blifva mycket tänjbara. Han kan dossutom när han vill föreslå en revision af författningen, och då han dels har upplösningsrätt, hvad vidkommer de deputerade, dels sjelf tillsätter en stor del af senaten, må man väl kunna förstå, att de partier, som af honom vänta tillmötesgående mot deras önskningar i något monarkiskt syfte, varit och äro ifriga att skänka sitt stöd åt detta förslag. Rörande de Spanska regeringstruppernas nederlag och återtåg upplyser nu Times korrespondent, att återtåget skett i fullkomlig ordning, att förlusterna i döda, sårade och fångar stiga till 1000 man, att regementena Estella och Valencia blifvit nästan alldeles förstörda och 200 man af det förstnämda tillfångatagna, och slutligen att trupperna uppfört sig förträffligt utom två regementen, som man strängt klandrar. Det uppgifves nu såsom säkert, att armåen var förberedd på att utropa insanten af Asturien, Don Alphonso till Spaniens konung, sedan Concha hade gjort sitt intåg i Estella. Naturligtvis äro Alphonsisternas! uteigter nu förändrade. Det påstås fortfarande, att carlisterna misshandlat, stympat och mördat republikanska fångar, och man fruktar, att regeringstrupperna skola utöfva repressalier; regeringen är