Göteborg den 23 Juni 1874 Efter det nya statoskickets införande 1810 förflöto tre decennier, innan några yttringar af det, som nu kallas det parlamentariska etyrelsesättot-, gåfvo sig tillkänna inom vår atändsrepresentation. Den opposition, som med allt större häftighet framträdde under rikedagarne och i tidningspressen, riktades direkt mot Carl XIV Johan, och då Åsystomet angreps, så gälde striden konungens politik och styrelsegrundsatser, men icke hans ansvariga rådgifvarss. Deras uppgift var, att inför representationen, eller rättare sagdt på riddarbuset, försvara konungens regeringssystom, hvilket benämdes vallenastyrelsen-Men under det fjerde decenniet, och sedan representationen blifvit förtrolig med de partementsstyrelsen och dess konseqvenser, började den föreställningen antega en bestämdare karakter, att företrädesvis från representationen borde initiativet till misshagliga statsrådsledamöters aflägsnande ur konseljen utgå, och några fall inträffade, då med monarkens samtycke sådana initiativ åetadkommos för att aflägsna rådgifvare, bvilka äfven blifvit honom mindre behagliga. Emellertid blefvo nu verk