Göteborgsposten – 5 juni 1874, sida 1

Article Image
söka. Den kan vara anolående i anekdoten om preston, som på huaförhören förde med sig sin supiga dräng såsom ett varnande erempel, men man måä väl taga sig till vara att söka unvända den, då det är fråga om en så allvarsam saak som denna. Det torde ockaä kunna sättas ifråga, om lärarno vid våra elementarlärovork skäligen kunna åläggas att mottaga lärarekandidater och att befatta eig mod deras undervisning utan särskilda tillägg i löneförmäner. Ooh vi misetänka, att dessa kandidaters undervisning skulle: på mer än ott håll blifva mycket klen, äfven om lärarne hade förmåga att meddela en dylik. Lärarne äro jä tillsatte för barnens: undervisning. Hvilken samvetsgrann lärare skulle tveka i valet, om han sunne, att hans sysselsättning med lärarekandidaterna gjorde intrång på den pligt han i främsta rummot har att fylla? Om han ioke har någon szärskild aflöning för att undervisa dessa kandidater, så torde hågen dersör i allmänhet komma att visa sig mycket liten, äfven om han kan egna snig häråt utan uppoffring af de skyldigheter han i första hand har eig-ÅAagda. Man haremenat, aft profär-endast skulle af lärarekandidater genomgäs vid nägra så, bestämda läroverk och att de, som här undarginge prof, skulle erhålla särskild pedagogiskundervisning genom dertill lämplige, för sådant ändamål aflönade personer, hvilka två eller flera timmar i veckan skulle meddela denna nndervianing genom söredrag och moddelinde at pedagogiska tesrior och rön. Viskänna; hvilka oja deep igen för läraroandidaterna blifvit af en dylik anordning vid de läroverk, der man rodan böärmed sörsökt sig. Vi tro icke, att do äro-gärdeloås bugnande. Skulle vi häri hafva misstagit oss, så Avarstär dock att kunna med visshet uppgifva, att ej lärjungarnos underviening härvid förlorat; och vi botviflo, att man skall kunna jäfva det antagande, att man här betalt tör mycket: för: sin .hvisselpipa. Fasthålles skyldigheten att genomgå profår sör olementarlärarne allmänt — och så bör, det ju vara, om några goda resultat af hela anordningen för undervisningen i dese helhet skola vara tänkbara och hela inrättningen: icke endast skall så den enda päföljden, att den framkallar trassel och oefterrättligheter vid besättande af lärareplatser — så blir följden den; att de få läroverk, vid hvilka ett utveckladt--profår mod hjelp af en teorstisk ledare kan genomgås, blifva alldeles öfvorlupia af lärarekandidater. Läroverket är ju med assoende på styrelse, lärare. och lärjungar likstäldt med rikets öfriga läroverk; det är ej inrättadt för detta ändamäl; det kan ej utan särskilda anordningar härför apteras; och dylika anordningar torde, om de skola blifva tillsredeställande, med skäl från läroverkets sida stöta på oöfvorstigliga hinder. Läroverkete styrelse, lärarne, de som der hafva; sina barn, den kommun, som läroverket i mer än ett afeeende må anses tillhöra, torde förr. eller senare sätta sig emot sådana anordningar, om der finnes öppöt öga för följderna af en dylik inrättning. Läåt såsom man har beräknat, somton lärarekandidater der ssä tillträde och låt dem der få sina öfningstimmar och proftimmar, sä vore det väl underligt, om ej detta skulle störande ingripa i lärjungarnos underviening. Men äfven om man höri skulle sinna sig och man till och med ekulle untaga, att lärarne vid sagde läroverk ville och kunde egna: någon uppmärksamhet åt lärarekandidaterna, hvilket ju dock kon komma att bero på. omständigheterna och särskildt anslagna medel till såväl de förutvarande lärarne seom till extra lärare, då bebofvet al större lärarekrafter häraf framkallas, så kun dock med skäl i fråga. sättas, om den teoretiska undervisningen; den der ju utom läroverket meddelas, kan föra något gagn med sig. Den person; som anställes för att meddela denna, är ej härmed allenast sysselsatt; så vida icke två eller tre sådana platser med god assöning inrättas; han kan ej sysselsätta sig helt och hållet med pedagogiska studier oller häråt ogna hela ein verksamhet. om dertill kommer, att han ej stär med lärovorket i någon förbindalso, så ökas de avärighoter, som redan på grund af läroverketa hufvuduppgift och lagliga avordning måste yppa sig, då man skall försöka att ställa den toorotiska undervisningen i förbindelse med den praktiska, hvilken förbindelae dock väl torde vara en hufvudsak. Men vi vilja icke sysselsätta oss vidare med en fråga, som åtminstone bittills förefallit oss såsom död. Det har också i riksdagens båda kamrar mer än. en gång blifvit sagdt och tyst medgifvot, att profåret är utdömdt; Man har icke. heller. saknats dem, som. offentligen: inom prossen mod saakkännedom på förhand t—--Rem——XX—-———————-—2r2rt2—————2——— A d

5 juni 1874, sida 1

Thumbnail