Göteborgsposten – 26 maj 1874, sida 1

al t: oid 6. 8 U — 2 toret erforderliga hus, Utredningen af dem fråga uppdrogs åt fullmäktige i riksgäldsko toret och banken: den åstadkoms, så vidt må ligt var, underhandlingar skulle inledas me hufvudstadens kommunalstyrelse om ordnanc af Helgeandsholmen, fullständiga täflingsri ningar och förslag till de ifrågavarande byg naderna skulle anskaffas — med få ord sagd riksdagen visade sig.verkligen intresserad ft frågan, till och med 1873. Vid början af ir vovarande riksdag inlemnades två. tässingsri ningar jemte kostnadsförslag; enligt hr B 2ettervalla förslag uppgår kostnaden för e gemensam bygnad för riksdagen, riksbanke och riksgäldskontoret till 3,500,000 kronor men om någongförändring i bygnadsmateriale vidtogs till 2,940,000 kr.; hr Lindströms kost nadsförslag för enahanda gemensamhetsbygnac slutade på 1,470,000 kr. Båda arkitektorn tillerkändes hvardera ett pris af 2500 kro nor; granskningsmännen ansågo de aflemnade ritningarne icke kunna läggas till grund för de deri afsedda bygnadernas uppförande men dock i flera delar kunna utgöra ett godt underlag och förarbete till ett nytt fristående förelag i ämnet. I sammansatta etatsoch bankoutskottet beslöts, d. 7 sistl. maj, att fullmäktige ytterligare skulle viataga tjenliga åtgärder för anskaffande af fullständiga ritningar och kostnadsförslag m. m. i samma syftning som tillförne. I Första kammaren bifölls denna framställning; men i den Andra afslogs den; emedan nu hade intresset för den frågan upphört. Ganska roliga skäl anfördes af de åtta landtvärnsmännen, som yrkade afslag. Några hade gjort den mirakulösa upptäckten, att grunden (som likväl består af berg), vore dålig på Helgeandsholmen, emedan den (holmen) ligger i en stark ström; andra intogo en högre synpunkt, gjorde sig mycken möda, för att visa det den nya bygnaden skulle bortskymma slottet, eller, hvad som blefve sannolikare, det senare skulle nedtrycka den förra, hvadan rättast vore, alt göra hela holmen till en öppen plate, försedd med vackra planteringar, en anvisning som visst icke vore oäfven, om ej hufvudstaden då finge vidkännas hela kostnaden för bofstallbygnadernas förflyttning till annan plats. För öfrigt ordades åtskilligt derom, att det nuvarande riksdagsbuset kunde byggas till åt sjösidan (att grunden der är mycket dålig, togs alls icke med i räkningen), men ingen säste sig vid den vigtigaste omständigheten, att riksbanken, hvilken då den bygdes verkligen låg i närheten af den stora Penniogerörelsen, nu ligger så isolerad, att alla bankinrättningar funnit med sitt intresse öfverensstämmande, att: mera närma sig de trakter, der penningerörelsen är vida större. Så t. ex, ehuru Stockholms enskilda bank har sitt hutvudkontor vid Lilla Nygatan, har den ett filialkontor vid Norrbro och ett annat långt upp på Drottninggatan. Skandinaviska bankens nya lokal blir vid Storkyrkobrinken, Inteckningsgarantibolagets banklokal blir vid Gustaf Adolfs torg, Göteborgs bardelskompanis banklokel skali förlägges till Jakobs: torg, der hr Hofgrens banketablissement äfven finnes och hr Cervins banklokal är belägen vid Malmtorgsgatan. Man finner således, att om riksbanken skall följa med penningrörelsen, mäste den förses med en annan lokal, med bättre läge och beqvämare inredning för sina kunder. Om nu de landtvänrsmän i Andra kammaren, hvilka dikterade det omförmälda beslutet, hade haft ringaste eltertanke, så skulle de icke motsatt sig det sammansatta utskottets framställning, utan låtit fullmägtige bibehålla det uppdrag, som förut lomnats dem, att utreda bygnadsfrågan, Nu bar emellertid detta. uppdrag upphört; men det dröjer icke länge, törr än frågan åter måste upptagas. Motståndet nu har dock fördröjt lösningen af en vigtig fråga. Allmän farhåga har redan länge varit rådande att genom den tilltagande skogsafverkningen, utan motsvarande rationel skogsvård, Sverige skulle blifva ett skogfattigt land. Lika allmänt har behofvet af en ny och strängare skogslagstiftning uttalats. I afseende på de allmänna, staten tjllhöriga skogarne infördes 1865 ett hushållningssystem, sedermera fortsatt och utveckladt, hvilket visat sig ändamålsenligt och som medfört soda frukter: dessa skulle blifvit vida större om ej riksdagen visat sig ytterst njugg i fråga om anslags beviljande till skogastaten, hvarigenom skogatjenstemännens antal ännu är otillräckligt, så att den vård och den uppsigt de skola utöfva vid och öfver de allmänna skoJarno är otillräcklig, Ötvilvelaktigt är ock, att len sparsamhet, som riksdagen hårutinnan vizat, är en dålig hushållning, bekräftande den samla iakttagelsen, att staten silar myggor och sväljer kameler. Men huru lätt det än synes vara att lagtifta rörande de allmänna skogarnes vård, lika vårt är det att åstadkomma någon på en gång ättvist och verkställbar lagstiftning rörande le enskilda skogarne. Man enas väl derom, tt lagstiftningens mellankomst är nödvändig ill förekommande af skogssköfling och till be— BN