Göteborgsposten – 22 maj 1874, sida 1

Vas DB SE OO — — Bref från Paris. (Korrespondens till Göteborgs-Posten). Paris den 18 maj 1874. Långt innan mitt bref framkommer, skall icke allenast den märkliga statshvälfningen i Frankrikes politiska förhållanden, hvilken i historien skall bära namnet af dagen den 16 maj, vara bekant för Göteborgspostens läsare, utan äfven en stor del at den europeiska pressens betraktelser deröfver. Jag skall således hvarken ha behof af att beskrifva det minnesvärda sammanträdet i nationalförsamlingen denna dag eller att vidlyftigt utbreda mig öfver de sannolika följderna af den votering, genom hvilken kabinettet de Broglie efter en minsstöre de combat af 11 månaders och 3 veckors tillvaro kastades öfverända. Det fattades blott en vecka således i fulla året, sedan den dag, då hertig de Broglie efter långvariga för beredeleer lyckades att störta gamle Thiers. Nu har gamle Thiers tagit sin revanche. Begge två ha under detta långvariga parti visat sig såsom spelare af öfverlägsen skicklighet. Pjeserna på det politiska schackbrädet ha flyttats efter alla konstens reglor, man har tagit en del af hvarandras bönder, manövrerat allt efter omständigheterna med löparnes partietällningar, öfverraskat hvarandra med korsande zig-zagintriger och mer än en gång rubbat principernas torn. Slutligen blottade sig Broglie på ett alltför djerft sätt, förlorade spelets bästa docka och blef matt. Man är nu så länge van vid att allting går sin jemna gång, att det verkligen var ett angenämt ombyte att på lördagsqvällen se folklifvet på Boulevarderna i en tillstymmelse till likhet med de gamla dagarne. Underrättelsen om kabinettots fall kom till Paris ungefär vid 5-tiden på eftermiddagen, just den timman som är den aldra lifligaste på hela dagen. Alla kontor och embetsverk stängas vid denna tid, kasöerna tyllas, det är sqvallrets och absintbens stund. Redan ifrån denna timma började grupper bilda sig på gatorna och efter hand ökades mässan alltmera, så att längre fram på qvällen hela boulevardsträckan från Faubourg-Poissonniere till Madeleine alldeles mylrade af menniskor. Aldra värst var det framför operapassagerna på boulevard des Italins, der den s. k. lilla Börsen på qvällarne har sin gifna plats. Som de flesta fransmän ha några besparivgar, och alla som ha några besparingar placerat dem i de allmänna fopderna, och de allmänna fonderna åter äro direkt beroende af de politiska förhållandena, så var det intet under att bela verlden med ett dubbelt intresse följer både de förra och och de senare. Oaktadt visserligen på stora börsen efter middagen hade gått oroande rykten om möjligheten att åstadkomma enighet mellan ministåren och dess forna vänner inom yttereta högern, i följd hvaraf kabinettets fall möjligenkunde förutses, så hade detta likväl icke inverkat på den långsamma, men jomna Aausse, som länge nog utmärkt börsen. 3 9 räntan, tom vid börstimmans början hade: noterats till 59: 97, hade gått upp till 60: 07, och 5 4räntan hade stigit från 94: 72 till 94: 87. — Efter som nu ingen ordinarie börs skulle hållas före måndagen, så var den lilla börsen på lördagsqvällen af så mycket större vigt. Att fonderna skulle falla, var naturligt, men frågan var om differenserna skulle bli så betydande, att de kunde komma att innebära ruin och undergång för alla de tusentals spekulanterna i Äausse. Ännu kan man väl ej veta, huru det kan komma att gå med den saken, som är beroende af händelsernas vidare utveckling; allt nog, på lördagsqvällen aflopp sakerna lugnare än man kunde tro, pristallet inskränkte sig till en half francs ungefär. Komma republikanerna till makten, så blir det val värre, Alla menniskor frågade hvarandra hvad som skulle bli följden af ministerens demission och hvem som skulle komma ii dess ställe, men ingen visste att härpå ge något svar. BStällnivgen synes vara sådan, att den icke erbjuder någon annan utgång, än antingen kammarens upplösning eller ett plebiscit. Det ena lika väl som det andra skall leda till stora skakningar, under hvilka Frankrike skall löpa fara att nedejunka till ett annat Spanien, De som för närvarande hålla hufvudet högst uppe äro republikanerna, isynnerhet de af den radikala skiftningen. Jag introducerades på qvällen i ett sällskap, af hvars medlemmar jag förut kände några få från CasG Suåde, der de bruka hålla till, och jag fann mig helt oförmodadt försatt midt ibland idel notabiliteter, om också ej af den aldra första rangen, från nationalförsvarsregeringens tid, alla pu beredda att åter klifva in i sina höga embeten och arbeta för det allmänna bästa. Da hada an pvång stigit unn som solar. men