det. att utskottet är mycket vacklande if! åsigter. . Vid förlidet års riksdag afläts en underd. skrilvelse, enligt statsutskottets framställning, hvaruti riksdagen, i fråga om lärarebildningens befrämjande, förklarade sig vara fullkomligt öfvertygad om otillräckligheten af hvarje annan ålgärd än den, som står att åstadkomma gerom en för det afsedda ändamålet onkom) inrättad anstalt— och så reqvirerades af riksdagen ett förslag om inrättande af en anstalt för elementarlärares praktieka utbildning. Detta förslag skulle så skyndsamt försärdigas, att det redan vid denna riksdag kunde framläggas, hvaraf visar sig, att det sålunda beställda förslaget af både utskottet och riksdagen ansågs åstadkomligt på 71, månader. hoklesiastikministern uppdrog skyndsamt åt några till Stockholm kallade sakkunniga män att utarbeta det begärda förslaget. Dat aflemnades, jemte ett utförligt betänkande, d. 13 sistl. december — sedan några af de komiterade i utlandet gjort sig underrättade om dervarande pedagogiska undervisningsanstalter för elementarlärare, och om ej så skett, skulle det utan tvifvel anmärkts: komiterade hafva icke sökt upplysningar, der sådana stått att vinna. Komiterade föreslogo i första punkten, att anstalten för praktisk utbildning af blifvande elementarlärare sknlle bestå af ett pedagogiskt seminarium med tillämpningsskola, förlagdt till hufvudstaden; i de följande punkternalangats, huru detta seminarium skall ordnas och verka; fullständigt utvecklad ekulle läroanstaltens normaletat uppgå till 64,000 kronor, och anstalten skulle börja sin verksamhet med en fyrklassig seminariiskola höstterminen 1875. Komiterades förslag utgjorde grunden för den k. propositionen. Statsutskottet mecgaf, att det framlagda förslaget synts vara förtjent af stor uppmärksamhet och innebära ett värdefullt bidrag till utredningen af läwpligaste sättet för tillgodoseende: af skollärarnes praktiska utbildning — men efter detta fördelaktiga omdöme töljer en framställning, eom slutar så, att den läroanstalt, som statsutskottet i fjor med så stor otålighet önskade, ville utskottet i år icke veta s(as. Kostnaderna, uppgående enligt utskottets uppjagade beräkning, då anstalten blefve fullt ordnad, till 118,700 krovor, voro så stora, vatt man på förhand bör vara fullt förvissad om ernåendet af ett mot dem svarande resultat. Kostnaderna skulle ytterligare ökas genom erforderliga anslag till upptörande af en dyrbar skolbyggnad; uppsättandet blott för seminariets räkning af en så stor öfningsskola, som ett fullständigt läroverk med 12 klasser och 300 lärjungar, voro betänkligt, då blott en enda sädan anstalt torde komma att befinnas otillräcklig o. s. v. Ä Sedan utskottet sålunda ådagalagt sin obenägenhet mot det framlagda förslaget, men ansåg sig böra bjuda på något annat i stället, så greps nu till den utväg som i fjor ansågs otillräcklig, — den, att upptaga hvad komitån för rovisionen af gällande läroverkestadga föreslagit i sitt d. 23 juli 1872 aigifna utlåtande, — nemligen prof-år för lärarebefattning vid statens elementarläroverk; kostnaden derför beräknades till 15,000 kronor, och den summan föreslog nu utskottet att riksdagen skulle bevilja, ställd till K. M:ts disposition, men anslaget skulle dock uppföras på extra stat, hvarigenom det utgår endast för nästa år, men kan vägras för 1876, om ut-kottet och riksdagen 1875 skulle blifva lika vankelmodiga, som de i år visat sig i afseende på det i fjor begärda, i år förkastade seminariet. Friherre F. A. Funck, som biträdt utekottets framställning i fjor, uttalade i den vid utskottsbetänkandet nu fogade reservationen, att då det af K. M:t framlagda förslaget af utskottet ansågs oantagligt, hade utskottet bort antingen framlägga ett eget förslag, huru den ifrågavarande läroanstalten skulle inrättas, elle ock föreslå riksdagen, att hos K. M:t anhålla om uppgörando af ott nytt förslag i den syft ning utskottet sunnit tjenli Den besynnerliga ställning, som statsut skottet intog vid bebandlingev, och det re aultat hvartill utskottet kom både i afseonde på de förändrade anordningarne af elementar läroverken, den pedagogiska undervisaingsan stalten och undervisaingsanstalterna för qvin lig ungdom, torde till någon del kanna för klaras, om man tänker sig, att alla dessa frå gor behandlades i stateutskoftet under den på gående ministerkrisen, hvilken otvifvelaktig inverkade äfven på stämningen inom statsut skottet, helst åtskilliga af dess ledamöter jus då ansågos stå närmast att inträda i den för väntade nya ministören, Den föreställninge ligger nära, att den blifvande ecklesiastikmi nistern önskade ordna de nyss antydda ange lägenheterna i enlighet med sina änigter, me icke att genomföra ds förslag, som kunde till falla honom i arf efter företrädaren. Då nu kändt är, att ecklesiastikminister inom Första kammaren är illa noterad, kund