Göteborgsposten – 12 maj 1874, sida 1

sakligen bedrifva skeppsbyggnad, äfvensom segelsömmare och repslagare. i Samtlige värnepligtige äro, från och med det kalenderår, då de fylla 21 år, skyldige till krigstjenst vid flottan under 12 års tid, nemligen de 6 första åren enligt samma grunder som för härens linieklasser, samt de 6 sista åren enligt samma grunder som för härens landtvärnsklasser äro föreskrifna. Under krigstid bestämmer dock endast behofvet tjenstetidens längd i den ena eller andra af dessa klassgrupper. Den öfriga tiden af sin värnepligt tillhör ofvannämde manskap landstormen, med undantag för dem, som i föregående 5 mom. 1 litt. e omförmälas. Från och med det kalenderårs början, då vid flottan värnepligtig fyller 21 år, är han skyldig till tjenstgöring och utskrifves dertill. Värnepligtig kan äfver tidigare få inträde vid flottan, derest han redan då tillhör någon af ofvan angifna kategorier och i öfrigt befinnas lämplig; dock må sådana underåriga icke emottagas till större antal än 10 4 af årskontingenten. Då flottan eller delar deraf söttas på krigsfot, böra i allmänhet de årsklasser företrädesvis inkallas, som äro de lämpligaste. Flottans utskrifningsområden äro desamma som härens. Allt det för flottans olika ändamål utskrifna manskap inkallas till inställelse d. 1 november utskrifningsäret. Den utskrifne är skyldig att under fredstid qvarstanna i oafbruten tjenstgöring vid flottan högst 2 är efter inställelsedagen; dock qvarhålles han icke längre än 12 månader i denna tjenstgöring, förutsatt att ett tillräckligt antal frivilliga anmäla sig till eliter. Skulle icke vid den tid, då de värnepligtige hemförlofvas, ett antal af 240 frivilliga af den tjenstgörande årskontingenten hafva anmält sig till inträde vid stammen såsom eliter under andra året, uttages det bristande antalet genom lottning; varande lega eller byte härvid förbjuden. Under fredstid äro flottans värnepltige befriade från alla repetitionsöfningar. De värnpligtige som under årets lopp icke blifvit inkallade till tjenstgöring, ära befriade från mönstring, men böra om sin vistelseort göra anmälan en gång under året, i och for-rullornas förande. Från de i det foregående bestämda inkallelseoch öfningstider kunna, under särskilda omständigheter, undantag göras, enligt K. Maj:ts bestämmande; dock må öfningstiden ej derigenom utsträckas utöfver hvad här ofvan blifvit stadgadt, utom i nedan omnämnda fall: hemförlotvandet;af å flottans fartyg inmönstradt manskap kan, då omständigheterna omöjliggöra tidigare hemförlofning, uppskjutas till fartygets ankomst till någon af rikets Åhamnar; hvilken som helst af flottans 6 första årsklasser, eller delar af desamma, kunna inkallas till tjenstgöring, då rikets säkerhet eller upprätthållande af inre ordning det kräfver; beslutar K. Maj:t i statsrådet, att riksdagen skall på grund af 363 s. regeringsformenginkallas, kunna äfven flottans öfriga 6 årsklasser af K. Maj:t inkallas till öfning och användande Flottans undervisningsanstalter äro: Sjökrigsskolan, Stations-skolorna och Skeppsgosse-skolorna. Flottans krigs-reservbefäl och underbefäl utgöres af: a) Officerare eller underofficerare som tillhört flottans stam, men från sådana anställningar tagit afsked och antingen äro värnpligtige eller eljest tjenstskyldiga; b) värnpligtige hvilka styrka sig hafva fullständigt genomgått sjökrigsskolan, men ej innehaft anstälining vid flottan ; samt c) värnpligtige hvilka styrka sig hafva aflagt de examina som för reserv-befäl och reserv-underbesål varda af K. Maj:t föreskrifna. Om aflöning, beklädnad och underhåll föreskrifves bland annat, att värnepligtig erhåller, under sin uppfordring till tjenstgöring, qvarter in natura, underhäll, beklädnad; utredningspersedlar m. m. samt en kontant aflöning af 6 öre om dagen. Eliter och 3:e klassens sjömän erhålla under all tjenstgöring samma förmåner som äro värnepligtige tilltörsäkrade, med den skilnad, att dagaflöningen bestämmes till Do öre. 2:a och 1:a klassernas sjömän erhålla under all tjenstgöring lika förmåner, som äro värnepligtige tillförsäkrade, med den skilnad, att dagaflöningen bestämmes för 2:a kl. sjömän till 60 öre, 1:a kl. sjömän, korporaler, till 1 krona; und.-officerskorporaler till I krona 50 öre. Underofficer erhåller inqvartering i kasern för sin egen person, då ban äskar sådant, beklädnad och portion in natura eller i kontant, samt en årlig lön, som utgör: vid militäroch handtverksstaterna för 2:a gradens underosficer 1000 kr., flaggunderofficer 1200 kr., vid maskiviststaten för 2:a gr. underofflecer 1100 kr., flaggunderofficer 1500 kr. Officerare erhålla i ärlig lön: underlojtnant 1200 kr., löjtnant med lägre lön 1500 kr., löjtnant med högre lön 2000 kr., kapten med lägre lön 2800 kr., kapten med högre lön 4000 kr., kommendörkåpten af 2:a kl. 5000 kr., komm.-kapten af 1:a kl. 5500 kr., kommendör 7000 kr., flaggman 10,000 kronor. : Flottans årliga kostuad uppgifves till 7,360,000 kr., hvaruti ingår 3.790,530 kr. 60 öre till personalens aflöning och underhåll, tlll flottans PRypeganå och underhåll 2, 000,000 kr. och till flottans öfningar 1,000,000 kr. säsom de största beloppen. Kostnaderna för landtförsvaret beräknas till 28,750, kr, och vårt försvar inalles således till 36,110,000 kr., en summa visserligen högst betydlig, men som vi väl måste underkasta oss, om vi skola tänka på att försvara vår nationnella sjelfständighet Skjutsfrågan fick. en något oväntad utgång i Andra kammaren genom hr Treffenbergt uppträdande. med ett förslag, som säkert va on stor ölverraskning för de flesta af kamma rens ledamöter. Vi betvifla också, att de kunde följa med ella sifferuppgistor och beräk ningar tal. framställde, men det onekligen ge nialiska i den nya iden var ökedagsverker som en ufgångspunkt för skjutslegans bestäm mande, att ländstingen skulle, som reservan terna i utskottet föreslagit, vara direkt intres serade. för saken m. m., bestämde tydlige många, särdeles af center-partiet, att gå in p förslaget, och då landtmannapartiet söndrat sij utan att kunna komma öfverens om en föru uppgjord plan, segrade hr Treffenbergs försla i den slutliga voteringen med 79 mot 78 elle blott en rösts pluralitet. Det är dock nästa omöjligt att häraf sluta sig till, hvad kamms . OU;;A Amn RN AR Rn Årn YI5