Göteborgsposten – 5 maj 1874, sida 1

hattar värme, men deröfver förmår icke termometerns qvicksilfverpelare höja sig. Icke underligt då, om vårtoiletterna icke våga sig fram, utan atvakta bättre tider. Likväl, så stark är traditionens makt, trotsade mycket-folk det kalla vädret för att på dess första festdag besöka Djurgården enkannerligen dess restaurationsställen. Folklif sökte man dock förgäfves, och tidigt nog på aftonen vände skarorna tillbaka till staden. Riksdagens Första kammare begagnade dagen till en festmåltid för sin talman och höll sig procul ab nogotiis, icke så Andra kammaren, der plenum pågick till fram mot kl. 4 på eftermiddagen. Men hvad som var ändå mer stridande mot dagens karakter, talmannen nöjde sig icke endast med plenum på dagen, utan han tillkännagaf för kammaren, att han måst anslå plenum äfven för aftonen. Härvid tyckte iman sig observera, att en viss misstämning röjde sig i kammaren, man vill äfven hatva märkt, att ärendenas afgörande derefter tog en snabbare fart, hvilken skyndsamhet erhöll sin belöning, då talmannen slatligen vänligt meddelade, att anslaget om aftonens plenum blifvit nedtaget från svarta taflan. Såsom vi i torsdags nämnde, hade valmännen från Första och Andra kammaren för utseende af fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontorot då blifvit eniga om hvilka borde väljas, och vid valet senare på aftonen röjde ig ej heller någon meningsskiljaktighet. Enigheten vanns genom tillmötesgående å ömse sidor; eå säger ryktet t. ex. att Första kammarens valmän slutligen medgåfvo, att en af Andra kammarens kandidater fortfarande ekulle förblisva fullmäktig i riksgäldskontoret och Andra kammarens valmän giorde något medgifvande i afaeende på riksbankens sullmäktige. Fördelningen af göromålen mellan hrr fullmäktige i riksbanken antages komma att ske på det sätt, att de två deputerade:befattningarne skola komma att utöfvas at hrr Dufva och Arnberg samt att frih. Fock, som derför öfverflyttades från riksgäldskontoret till riksbanken, blir s. k. vikarierande deputerad. Den k. propositionen om häradshöfdingarnes lönereglering var i går föremål för båda kamrarnes öfverläggning, men blef på ett väeentligt olika sätt afgjord, då Första kammaren i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det sammansatta utskottets åsigt beslöt sig för att undanskjuta frågan för närvarande och begära en ny utredning af regeringen, men Andra kammaren gillade, enligt hr Nils Larssons reservation, K. M:ts förslag. Utom det egna i att det var Andra kammaren, som i en löneregleringsfräga understödde regeringen mot Första kammaren, företedde äfven afgörandet en annan anmärkningsvärd omständighet, nemligen, att två personer, grefve Posse och hr Carl Ifvarsson, som bruka anses som Åledare, nu befunno sig i opposition mot sitt eget parti och fingo ett så obetydligt antal röster med sig i voteringon. (Debatten gaf Stockholmsrepresentanten, revisionssekreteraren Östergren tillfälle att ånyo visa: prof på en ovanlig förmåga att uttrycka sig klart och bevisande. Han blandar sig sällan i de många talöfningarne i kammaren, men när han gör det, förfelar han icke att göra ett kraftigt intryck). Man kommer härvid att tänka på grefve Henning Hamiltons yttrande under decharge-debatten i Första kammaren, att det icke är så lätt att säga, hvilken opinion riksdagens majoritet verkligen har, och ej heller, kunde man tillägga, hvilka som angifva denna opinion, Förnyad gemensam votering af kamrarne kommer att gifva utslaget, som efter all sannolikhet blir bifall till K. M:ts proposition. Sedan Första kammaren i går på förmiddagen bifallit, hvad särskilda utskottet föreslagit om reservationsanslagets, för kronoskogarnes förvaltning och skogsväsendets. befrämjande i allmänhet, böjande till 450,000 kronor och ett extra anslag af 3000 kronor till skogsinstitutet, biföll äfven Andra kammaren på aftonen detsamma. Men utskotiets hemställan om 15,200 kronor till fyra nya skogsskolor vann icke gehör i sistnämnda kammare, efter det att hr Sjöberg, af ömhet för grundlagens helgd, opponerat sig mot, att utskottet föreslagit mera, än en mötionär begärt, och på så sött utöfvat en motionsrätt, som utskottet ej egde. En diskussion uppkom nu om särskilda utskottet äfvensom statsutskottet hade en sådan motionsrätt och slutet blef, att Andra kammaren blott beviljade medel till de två nya skogsskolor, motionäron, hr Ros, begärt. Om nästa punkt, deruti utskottet föreslagit 15,000 kronor till anställande af högst 6 skogsingeniörer till enskilda skogsegares tjenst, uppstod äfven en liflig strid, som snart tog en personlig vändning, egentligen mellan hrr Sjöberg, Staaf och v. talmannen frib. Äkerbjelm, då den senare