Göteborgsposten – 2 maj 1874, sida 1

Article Image
hjerta besvara och som för oss skall göra minnet af dessa dagar dubbelt dyrbart, äro, det veta vi alla, uppriktigt och ärligt menade. Vi veta också, att samhällets alla klasser vid detta tillfälle uppfört sig så, att detta erkännande från tronen kan anses väl förtjent och fullt berättigadt. Det är ej blott de hvilka i de glänsande salongerna bragt dem sin byllniog, saom visat sig inse betydelsen af detta närmande mellan konuvgapar och folk, äfven massorna, som under dagen och i natten trängts der ute på gatorna för att uppfånga en skymt af dem, ba visat en aktning för ordningen som med fog kan anses för i högsta måtto prisvärd. Eu af de ej minst vigtiga orsakerna till denna anmärkningsvärda — af konungen också särskilt anmärkta och lofordade — omständighet ligger utan tvifvel i det goda förhållande, som på senare tider inträdt mellan vår befolknings alla lager och ordningsmaktens upprätthållare. Vårt konungapars Eriksgata har sålunda nu äfven sträckts till de praktiska bestyrens stad vid Vesterhafvets strand. Vördnad och kärlek ha vårtt deras säkraste vakt under denna färd. n I garsla tider var det icke nog med den vakten: Om Eriksgatan heter det nemligen i andra flocken af Konungabalken i den af konung Birger stadfästade Upplandslagen, med ringa förändring till vårt nu brukliga språk, sålunda: Ru eger han eriksgata rida; de ega hohem följa, gislan sätta och eder ovärja och han eger. dem lag gifva och frid svärja. Från Upsala ega de honom följa och till Strängianäs. Der ega Södermän vedertaga och bonom med grud och gislan till Svintuna följa. Dar skola Östgötar honom med sin gislan möta och följa genom land sitt och så till midt på ekogen Holavidh. Der skola Smålänningar honom möta ocn följa till Junabäck. Der ega honom Vestgötar möta med grud och gisslan och följa till Romundaboda. Der skola Närikiar möta och följa honom genom land sitt och så till Uphogabro. Der skola honom Vestmän med grud och frid möta och följa honom till Östensbro, Der skola möta bonom Uplänningar och följa honom till Upsala. Då är den konung till land och rike lagligen kommen, med Uppsvear och Södermän, Götar och Gutar och alla Smålänningar, då har han ridit rätt eriksgata. Vid besöket å Museum lära de kurgligas uppmärksamhet särskildt Ha riktats å de af m:ll Hilda Lindgren utförda porträtter, efter naturen af fru Carlander, född Bourn samt efter fotografier af grossb:ue Edv. Koch och Will:m Gibson S:or samt framlidne utrikesministern grefve Carl Wachtmeister, det senare ett mästerstycke i sitt slag, enär målarinnan här endast haft att tillgå en totografi, tagen för flera år tillbaka, då deremot det nuvarande porträttet framställer den bortgångne statsmannen sådan han var kort före sin död. Genom upplysningar af anböriga, vänner och nära bekanta har det med en snart sagdt underbar framgång lyckats konstnärinnan att framställa en efter samstämmiga omdömen utomordentligt väl träffad, liffull bild af den högsinte ädlingen. I Musei tafvelgalleri är f. n. utstäld en ny stor och, naturligtvis, ypperlig tafla: vattenfall med qvarnar af Edo. Bergh. Musei fotograf, hr J. P. Peterson, förevisar i sin atelier prof på ett nytt slags fotografier, srambragta genom s. k. aristotypi, utmärkande sig för synnerlig finhet och mjukhet i utförandet. Första maj, af hvilken man hoppats ett hyggligt uppträdande, visade sig dock i en föga angenäm gestalt. En skarp nordoatlig vind, medförande hagel på f. m. och snö straxt på o. m., skrämde många från majfirandet både å Lorensberg och i Trädgården, hvilka lokaler i följd deraf stodo skäligen tomma. Deremot var Nya Teaterns salong, der da dramatiska föreställningarne hittills under veckans lopp i följd at konungabesöket legal nere, ganska väl fyld och man bade ännu en gång roligt åt de outslitliga Frihetsbröderna, Samma stycke gisves äfven i morgon. Med gårdagens aftontåg anlände hit vår utmärkte skådespelare hr Gustaf Fredrikson för att här börja sitt efterlängtade gästspel. Början sker redan om måndag, då Klädesbandlaren och hans måg uppföres. Poirier, klädeshandlaren, spelas af br Sjöberg, Antoinette, hans dotter af m:ll Wiborg och Gaston, markis de Presles hans måg, af hr Fredrikson. På onsdag gifves stycket för andra gången. På fredagen har mill Thekla Wiborg sin recett, då Scribes mästerliga tidsmålning Ett glas vatten uppföres. Mill Jansson spelar drottning Anna, fru Raa hertiginnan af Marlborugh, recettagerskan Abigail, hr Hellander Masham och hr Fredrikson Bolingbroke. Recettagerskans allvarliga intresse för konsten, de omsorgsfulla studier hon nedlägger på hvarje ny roll och den intelligens som städse visar sig vid utförandet bäraf ha jemte lyckliga yttre företräden gjort benne till en af allmänhetens mest omhuldade gunstlingar. Sagde allmänhet skall nog också den aftonen ej glömma bort sin lilla favorit. : Blomsterhandlaren hr Schiött har nu utrymt sin lokal i Haglunds annex. Skjäbnen har velat, att den som kommer att flytta in efter honom är en — Törnros, skomakare från Wenersborg. Såg ni någon gång måhända under edra morgonpromenader i Fattighusallån en gammal mager, torstigt klädd, hvichårig man, hvilande sig på yttersta bänken till höger vid bron: Ett vackert, barnafromt leende lekte omkring den gamles läppar, han såg så inerligt förröjd ut i all sin sattigdom och hans unu klara blick tycktes liksom säga: IIvarföre skulle jag sörja, har jag icke den blå himlan da mräönalbenda. UFåJan Anh F,A

2 maj 1874, sida 1

Thumbnail