Göteborgsposten – 27 april 1874, sida 2

Dagens Nyhetars klyftigo och verksamme ekonomiske skriftställare ytrar sig med anledning deraf, att man synes benägen att till nästa riksdag uppskjuta lagstiitningefrågan rörande de enskilda bankerna, på följande sätt: 4I avseende till den långt framskridna tiden — icke på riksdagen, ty ingen kan veta hur länge den kommer att räcka — utan på året 1874, begynner den benägenhet för uppskof, som i den nuvarande regeringens politik är ett framstående drag, att örvergå till sjalfva riksdagen. I betraktande af den oreda i uppställningen och oklarhot i tankegången, som utmärker den k. propositionen angående banklagstiftningen, hafva åtskilliga af utskottets ledamöter ansett omöjligt att åstadkomma något förslag som kunde at riksdsgen antagas. Det ligger då nära till bands att lemna detta bestyr åt nästa riksdag o. 8. v. Detta kan måhända utan någon större fara göras, men det kan också mycket väl hända att nästa riksdag antingen blir så upptagen af rågon större fråga att alla de mindre skjutas åsido och icke lyckas tillvinna sig någon uppmärksamhet eller att de ekonomiska förhållandena så väsendtligen förändrats, att hvarken regering eller riksdag vilja röra vid banklagstiftningen af farhåga att sätta vida större intressen på spel. Det är derföre högeligen önskvärdt, att det sammansatta utskottet griper verket an och åtminstone bebandlar de tvenne hufvndfrågorna; 1:o. de Enskilda bankernas skyldighet att, sedan de erhållit förlängd oktroj, vid hufvudkontoret invexla sina egna sedlar med guldmynt; samt 2:0. vissa jomningar i grunderna för sedelutgifningsrätten, i syftning att förebygga eller åtminstone förmildra de häftiga finktaationerna i penniogemarknaden, hvilka nu vålla så stora olägenheter för hela näringslifvet. Beträffande skyldigheten att invexla med guldmynt, så uppreser sig deremot, förutom det egoa intresset att fritaga sig från omtanka och kostnad, jamväl en farbåga för Riksbankens metalliska kassa. Det fIinnes tyvärr ännu mången som föreställer sig, att Riksbankeos metalliska kassa är den enda tillgången på ädla motaller i verlden. Vi medgifva, alt, med det bögt uppdrifna bruket af pappersmynt, Riksbanken eger i ein vård det enda upplaget af ädla metaller, i g8verige, men då