Göteborgsposten – 22 april 1874, sida 1

Far och Son. Roman af mrs Harriet Lewis. (ofvers. från Engelskan). — Och har du gjort såsom jag önskade? frågade sir Arthur, i det ban fortfarande höll ögonen beskuggade med handen. Har du kommit hem värdig min rena, oskyldiga lilla Blanche? — Ja, min far, avarade bedragaren. — Har du någonsin älskat? Lovders underläpp darrads för ett ögonblick. Hans blå ögon riktades ostadigt på elden. — Nej, sade han, i det hans ansigte undergick en sällsam förändring. Jag har aldrig älskat. — En fråga till, min gosse! Jag kan ej fråga dig för noga, ty det rör Blanches lycka, och Blanche är en saderoch moderlös flicka, anförtrodd i min vård af hennes döende fader, mia akademikamrat och vän, Svara mig, Guy, liksom du skulle. svara din Gud, finnes det något hinder i vägen för ditt giftermål med Blanche Irby? Finnes det, i Guds eller menniskors ögon, något skäl hvarföre du ej skulle bli hennes man? Det var väl för Lovder, att sir Arthur ej såg på honom. Ä . En kallsvett framsipprade på bedragarens panna. Hans ansigte blef verkligen spöklikt, Hans ögon inga uf förskräckt uttryckt. Det var som om dessa sir Arthurs ord framkallat i hens minne någon olycklig hemlighet. ) Forts. fr. N:o 90.