Göteborgsposten – 22 april 1874, sida 1

Om vår bränvinslagstiftning och vårt nykterhetsnit åren I836—74. III. Med 1855 års bränvinslagar åsyftades hufvudsakligen att förminska bränvinets tillverkning och åtgång, att fördyra dess pris och derigenom försvåra dess åtkomst samt att bereda staten genom dess högre beskattning en inkomst, som kunde i någon mån motsvara de utgifter, hvilka landet genom dess vållande i fångvård, fattigvård m. m. fick vidkännas. Trots k. Oscar I:s af oss omnämnda varning, förenade sig allmänt nyktorhetsvännerna med statshushållarne i belåtenhet med de nya lagarne. Man insåg, att vårt land ännu icke kunde anses moget för någon Mainelag, och man kände med sig, att af de tvenne alternativer, som förelegat, det. valda onekligen var det bästa. Och de förhoppningar man vid detsamma fästat, började snart öfvergå i en betryggande verklighet, särdeles sedan man vid riksdagen 1859—60 tagit fullt ut det påbörjade steget och alldeles upphäft husbehosabränningen, ; Dock helsades de nya lagarne icke öfverallt på samma sätt. De åsigter, bönderna vid riksdagen uttalat, delades af tusentals deras gelikar i landsorterna, och hos desse senare hade det jäsande missnöjet lätt nog att skaffa sig uttryck. I flere af de sydligare