Göteborgsposten – 9 april 1874, sida 2

En tidning i Wien, Presse, har meddelat några intressanta aktstycken, hvilka skola lemna en lösning till gåtan om den märkliga schism, som för någon tid sedan uppstod mellan grefve v. Arnim, Tysklands sändebud i Paris, och rikskansleren v. Bismarck. Dessa aktstycken utgöras af tvenne bref och ett memorandum, skrifna af Arnim i Rom år 1870, vid den tid då frågan om påfvens oselbarhet stod på dagordningen inom Vaticanens koncilium. Det är sällearat att af dem se, huru Preussens utomordentliga sändebud vid den hel. stolen förutsåg de politiskå följderna af proklamerandet af ofelbarhetsdogmen och på förhand angaf gången af den strid, som densamma skulle framkalla inom hans eget land. Det finnes, onligt v. Arnim, i Rom en makt, som står i öppeng opposition mot civilisationens framsteg, i krig med den moderna verlden och dess politiska organisation. Då denna makt blifvit den förherskande och ofelbarheten gjorts till en dogm, skall proklamerandet af denna dogm icke leda till särskiljandet af kyrka och stat, säger ban, utan till ett förbittradt krig mellan den andliga och den verldsliga makten.