Göteborgsposten – 9 april 1874, sida 2

l1lana 10RU VING unmant Vila Fran Utlandet. Vi nödgas för dagen så godt som afhålla oss från alla politiska meddelanden från utlandet, ty de i går ankomna utländska tidningarne förete en märklig inverkan af den stilla veckank. Det pikantaste, som berättas, är — uppträdandet af en apostel i den förnäma ryska verldens salonger. Denne apostel är en engelsk lord, vid namn Redstoke, som spelar den heliga rollen af apostel och omvändare. De af honom utförda manipulationerna äro mycket enkla. I kretsen af sina, till det mesta qvinliga åhörare knäböjer mannen, uppmanar alla att anställa ifriga böner, tager derefter upp en bibel ur fickan och improviserar en predikan öfver det första, bästa textställe, som faller honom i ögonen. Försedd med en viss improvisationstalang och ett flytande, uttrycksfullt föredrag, uppnår han vanligen vid slutet af sitt föredrag det resultat, att hans förnäma ryska åhörarinnor försjunka i hysterisk gråt eller åtminstone söka att torka ögonen med batistnäsdukar. För några år sedan var amerikanaren Hume, den skicklige spiritisten och andebesvärjaren, medelpunkten för detta andliga lif. Han gjorde de bästa affärerna af alla de apostlar, som hittills besökt Petersburg, i det han gifte sig med en rik ryska och drog sig med ett vackert kapital tillbaka från skådeplatsen, Äfven den nu moderne engelske aposteln är ogift, och då han är lord och förnäm, är det väl troligt, att han ock skall komma att knyta något bymens band, ty english spoken, english dinner och english prayer äro nu mycket sashionabla i den ryska hufvudstaden, alltsedan hertigens af Edinburgh förmälning. 3 Den nye lord-aposteln har emellertid ännu icke visat någon lust att samla jordiska skatter. Han hvarken uppbär kollekt för ett nytt Z.on i Polynesien eller för de sist vunna jadesjälarnes jordiska utstyrsel; ja, vackra qvinnoläppar veta: tillochmed att berätta, att lord-aposteln besöker de af Petersburgs proletariat bebodda qverteren och der utströr med frikostig hand sina sovereigns. Ett märkligare dödsfall har inträffat, i det att Beule, förut minister under Thiers, sekreterare vld akademien för de sköna konsterna, plötsligt aflidit d. 4 d:s i Paris, endast 48 år gammal. Han hade tillbragt attonen förut hos vänner; han hade vid midnatt vändt tillbaka till den boning, han hade i Institutets palats. Då hans betjent kom in till honom om morgonen, fann han honom liggande orörlig i sin säng och med ansigtet vändt mot väggen. Han var död. Beulå, som sedan skulle vinna ett så aktadt namn som en betydande arkeolog, lemnade år 1848 normalskolan, blef lärare i retorik i Moulins och skickades straxt derpå som lärare till franska skolan i Athen. Här hade han den stora lyckan att upptäcka Propyleerna till Akropolis. Detta gjorde hans lycka och var äfven till förmån för skolan, hvars gagn nu bevisades, hvarför man ock beslöt att bibehålla henne. Äterkommen till Frankrike år 1853, utnämndes Beule till professor i arkeologi och 1862 blef han ständig sekreterare i sköna konsternas akademi. ; Benlås politiska bana daterar sig från d. 8 febr, 1871, då han valdes till deputerad i nationalförsamlingen och tog plats i högra centern. Den 25 maj s. å. blef han inrikesminister, för att i november efterföljas af Broglie. Beuls mest kända verk äro: Augustus, hans familj och hans vänner, Tiberius och Augusti arfvedel. -Germanious, -Titus och hans dynasti, Athens Åkropolis-, Vesuvii drama?, sPhidias, ett antikt drama m. m.