Göteborgsposten – 23 mars 1874, sida 1

trefnad och belåtenhet skoll vara det första jag har för ögonen. — Visa mig då till mitt rum, sade Olla lugnt; Hushållerskan kastade en blick på mr Gower och gick tyst förut i förstugan, medan Olla och hennes gamla tjenarinna följde efter. Vikande ia på en trappkorridor, som låg rätvinkligt med stora förstugan, förde Melita den unga damen uppför trapporna till en sträcka af rum, som hade utsigt öfver hafvet. — Dessa äro edra rum, miss Rymple, sade hon kort. Edra saker äro i klädrummet. Middagen skall vara färdig om en timma. Hon drog sig tillbaka, och mrs Popley låste dörren efter henne. — Detta är i alla fall ingalunda en oangenäm plats, miss Olla, sade den gamla qvinnan muntert. Kanhända att mr Gower är uppriktig och öfvergifvit sin pian att gifta sig med er. Om han ej återtager sina förföljelser, så skulle det vara behagligt att tillbringa en vinter på detta ställe. Olla kastade en blick omkring sig. Väggarne voro här likasom i salongen der nere försedda med fina måluingar. Rummet var inredt såsom en boudoir. Golfvet betäcktes af en sammetsmatta, spetsgardiner hängde framför balkongsfönstren, beqväma länstolar, mjuka soffor, skåp med inläggniogar, turkiska ottomaner gåfro rummet ett utseende lika mycket af trefnad som lyx. — Det är en rätt bra bostad, sade Olla; men den saknar det väsendtliga för stt i mina ögon vara fullkomlig — den saknar frihet. Jag är rädd för att det endast är ett förgyldt fängelse, vän Popley! — Klädrummet och sängkammaren äro lika vackra, anmärkte mrs Popley, då hon träddo in i det tillgränsande rummet. Det måste vara en rik man, som eger detta hrs. och der är ett badrum, miss Olla, och på andra sidan om