Göteborgsposten – 13 mars 1874, sida 2

lära eleverna ofta uppmanas af föreståndaren att använda ferierna till lämpligt praktiskt arbete; och i den kungörelse om undervisningen vid Teknologiska Institutet, som årligen sinnes infärd uti de allmänna tidningarne, förekommer: Ehuru med undantag af 2:dra eller sista årskursen i folkskolan för bergsvetenskap, någon praktisk verksamhet icke är föreskrifven såsom vilkor för inträde vid Institutet, tillrådas likväl de ynglingar, som hafva för afsigt att geromgå lärokursen derstädes, att förut vid verkstad, fabrik eller byggnadsföretag förvärfva någon kännedom och erfarenhet i de yrken, hvaråt de vilja egna sig, enär de derefter med mera fördel kunna begagna sig af Institutets undervisningI allmänhet synes man också vara temligen öfvertygad om nyttan, äfven i andra hänseenden, af praktisk verksamhet, omvexlande med teoretiska studier, för unge mäns utbildning, isynnerhet i tekniska yrken. Utom den tidsbesparing, som vunnesgenom en sådan anordning, då någon tvärare öfvergång från två väsendtligen olika verksamheter ej egde rum, synes det vara sannolikt, att elev, på detta sätt utbildad, med mera lust komme att i framtiden egna sig åt sitt yrkes rationella utveckling. Med kännedom af, att ynglingar med afgjord fallenhet äfven under närvaraude förhållanden understundom sjelfmant skaffa sig sådan sysselsättning under sommarmånaderna, torde några oöfvervinneliga hinder icke skola möta för elev vid en teknisk skola att under ferierna erhålla lämplig anställning vid byggnadsarbeten, verkstäder och fabriker, om skolang stadgar upptoge en föreskrift härom. Snarare torde det blifva för honom lättare på grund deraf, att arbetsgifvaren hade en större borgen för, atthan uppförde sig villigt och ordentligt. Dylika bestämmelser finnas också intörda vid nästan alla specialskolor, utan att dessa på något sätt äro förbundne att skaffa sina elever den ifrågavarande praktiska sysselsättningen. Rörande bergsskolan förekommer t. ex. stadgadt: Elev, som nöjaktigt genomgått bergsskolans första års kurs bör, innan han inträder i den andra, styrka, att han tillsammans minst två månader vistats vid jernbruk och grufvor samt ådagalägga, att ban om der förekommande arbeten och i bergshandteringen allmänt begagnade termer eger den kännedom, som för att med fördel begagna undervisningen i sistnämnde årskurs är erforderlig. Samma föreskrift gäller om den, som söker att omedelbart såsom ordinarie elev i bergsskolans 2:dra årskurs vinna inträde. !) För att vinna inträde i narigationsskolans särskilda afdelningar fordras, utom anvat, för 1:sta afdelningen -att minst ett år hafva varit anställd i sjömanstjenst å uteller inrikesfart, för 2:dra afdelningen två och för 3:dje afdelningen tre års sjömanstjenst.?) För att till maskinist-elev af andra klassen vid samma skolor antagas fordras bland annat, att ombord å passagerareångfartyg minst sex månader hafva tjenstgjort i egenskap af undermaskinistlärling vid K. M:ts flotta, samt att minst sex månader hafva vid någon mekanisk verkstad deltagit iångmaskinarbete; för maskinistelev af första klassen fordras Åatt minst sex månader hafva å passagerareångfartyg tjenstgjort såsom ansvarsmaskinist af andra klassen.3) För inträde i gsökrigsshkolans 3:dje klass fordras likaledes 12 månaders sjötjenst. Och för landtbrukselever och lårlingar,) skogselever 5) m. fl. gälla likartade föreskrifter. Den Chalmersska slöjdskolan är visserligen icke någon specialskola, men den praktik, man kunde önska, att eleverna erhölle, behöfde ej heller vara så begränsad som för de uppräknade skolorna och således äfven lättare att vinna, och det har synts direktionen, som om tidpunkten nu vore inne för att i skolans stadgar få intörd en bestämmelse om elevernas praktiska verksamhet. Med hänsyn såväl till staden Göteborgs egendomliga förhällanden som det bekanta faktum, att yyglingarne temligen sent utvecklas i vårt land, så att håg och fallenhet först vid en mera mogen ålder gifva sig tillkännas, synes det ej vara olämpligt att af elev fordra, att han, för att vinna inträde i 2:dra årsklassen af skolsns öfre eller vetenskapliga afdelning, oafsedt andra bestämmelser, styrker sig hafva varit minst 312 månader praktiskt sysselsatt i tekniska yrken, eller ock minst 2:ne månader hafva vistats vid bruk eller större fabrik och att han i senare fallet aflemnar till skosans föreståndare en kortfattad redogörelse öfver sina iakttagelser rörande anläggningens beskaffenhet, arbetsmetoder m. m. Samma fordran skulle äfven vara gällande för uppflyttning af eleverna ifrån 2:a till 3:e ärsklasserne. Den olikhet i tiden, som här blifvit föreslagen för båda alternativen, torde icke behöfva någon särskild motivering, enär eleven alltid måste behöfva någon leuighet för utarbetandet af den berättelse han vid väljandet af sista alternativet har att afgifva. För att vinna tid härtill måste ferierna något förlängas för ett par årsklasser, så att lektionerna för 2:dra och 3:dje årsklasserna ej skulle taga sin början förrän d. 15 september och tortgå, med blott 14 dagars uppehåll vid jul och en vecka vid påsk, till d. 1 maj för 1:sta och 2:dra årsklasserna, då uppflyttningsexamina för dessa borde börja och tortgå till d. 15 maj; afgångsexamina (för 3:dje årsklassen) skulle då börja och afslutas till d. 1 juni, då läsäret för hela läroverket kunde sluta; sommarferierna bade härigenom för hela läroverket ökats med tvenne veckor, men vinterferierna minskats med en, nemligen med en vecka vid jul. Lektionerna för 1:sta ärskursen och nedre afdelningen borde deremot fortfarande taga sin början de 1 september, då äfven komplettering af afgångsexamina kunde få ega rum och fortgå till d. 15 september. Vid denna tidpunkt skulle läroverket vara i full verksamhet, sedan f. d. eleverna i 1:sta och 2:dra årsklasserna återkommit från sin sommarpraktik. Tiden för den teoretiska undervisningen vid läroverket blefve härigenom icke synnerligen förminskad. Skulle emellertid någon lärare få för litet till sitt läroämne, torde det vara lätt att bereda flera timmar för honom genom att minska arbetstiden på skolans verkstad, hvars betydelse med afseende på handarbete för öfre afdelningens e!ever väsendtligen förringas och skulle kunna alldeles upphöra i samma mån de utom skolan förvärfva praktisk skicklighet. De teoretiska ämnena och de till dem hörande öfningarne kunde således ytterst enkelt bibehållas vid deras nu bestämda timantal. I sammanhang med den förändring, som direktionen vågat underd. ifrågasätta, har direktionen äfven trott sig böra underd. hemställa, att åldern för inträdes sökande höjes, dock endast på det sätt, att yngling som uppnått 16 år skall hatva företräde till vinnande at inträde i den vetenskapliga afdelningen 1) K. M:ts stadgar för Teknolog. institutet d. 22 mars 1867, 5 24 2) K. M:ts förnyade nåd. regl:te för navigationsskola d. 13 febr. 1866, 15. 2) K. M:ts nåd. regl:te angående undervisning och examina i ångmaskinlära vid allmän Nav.-skola d. 15 mars 1861. 3) K. M:ts förnyade stadgar för Ultuna landtbruksinstitat d. 8 maj 1868. 5) K. M:ts fornyade stadgar för de allmänne 3 . gj Ö 10244 A2. e k 2 2::::::: 20000— —j—j — —h;——