Göteborgsposten – 13 mars 1874, sida 2

ALEW skulle finna mig här! AÅsynen af honom skulle nu nästan döda mig! Mrs Popley smålog lugnande. I samma ögonblick öppnades dörren till rummet af en bland hotellets uppassare, som omedelbart derefter försvann och, skyndade ner för trapporna. Olla sprang upp, skrämd och darrande, och stirrade full af farhågor på den öppna dörren. Den drogs upp ännu mera, och en man visade sig på tröskeln. Mörk och olycksbådande stod han der med en ondskefull fröjd i sitt ansigte, liknande elakhetens triumf förkroppsligad! Flickans ögon vidgades af fasa. — Jag är förlorad! hviskade hon och föll tillbaka i sin länstol. Han har spårat upp oss! Han är här! III. Den främling, hvars plötsliga uppträdande gjort den stackars Olla så förskräckt, gick långsamt och småleende fram i den lilla salongen efter att ha tillslutit dörren efter sig. Han var engelsman, stor och grof lemmad, men med små händer och små fötter samt ett afgjordt aristokratiskt utseende. Hans ålder kunde vara omkring fyrtifem år. Han hade ljus hy, som dock blifvit något brun, blå ögon och tjockt hår, kammadt i likhet med de kinesiska qvinnornas — det vill säga rakt tillbakastruket från pannan utan bena. Häns drägt var af fint mörkt kläde, hans linne bländande hvitt, skjortkråset prydt af en stor vacker diamant. Han såg ut som en person van vid lyx och ett njutningsrikt lefnadssätt. Hans kläder dottade af någon fin parfym. Han hade i få ord sagdt utseendet af en rik ayba