Göteborgsposten – 12 mars 1874, sida 2

leln samlado kapitalerna måste användas på ndustriella företag. Water always finds its evel, och kapitalets benägenhet att komna i ivå torde ej vara mindre än vattnets. Också e vi här tid efter snnan nya verkstäder, fa)iker och anläggningar af alla elag uppväxa åväl i hjertat af staden som i dess närmaste zranskap. Göteborg är redan en af vårt lands mera iro de personer, Bom här söka sin intellektuella utbildning för alla grader af praktisk och teknisk verksamhet. För att möta deras anspråk bör staden vara bättre utrustad med lämpliga läroverk än någon annan landsortsstad. Också hafva såväl staten som kommunen och enskilda samverkat för att hålla den teknieka undervisningen i dess olika stadier vid makt. Utan att vidröra de nya förberedande skolor, som helt och hållet genom enskildas frikostighet uppstått vid större anläggningar i stadens granskap, och som, på samma gång de sträfva att höja den helt och hållet obemedlade ynglingen, under det ban med sina händers arbete bidrar till sitt och de sinas uppehälle, äfven bereda honom, om håg och anlag förefionas, tillfälle till vidare utbildning vid bögre läroverk, vilja vi som hastigast erinra om Slöjdföreningens skola och Chalmersska slöjdskolan. Den förra, gsom är en egentlig Söndagsoch Aftonskola för yrkesarbetare i sjelfva staden och dess närmaste omnejd, emottager äfven andra ynglingar, så långt nirymmet medgifver, och är troligen en af de friaste skolor i riket. Hon har sitt namn efter en förening, hvars enda samband emellan medlemmarne utgöres af den årsafgift, 3 kr., som till skolan erlägges. Den härigenom uppkommande summan, i goda år uppgående till omkring 1200 kr, är naturligtvis alldeles otillräcklig, och kommunen har i flera år tillskjutit äteretoden med 6000 kr. Äfven enskilda hafva med tillfälliga bidrag, understundom rätt betydliga, orinrat sig skolans tillvaro. Den har emellertid, oss veterligen, ej erbållit något bidrig af staten, ehuru en stor mängd af vid statens jernvägar anställde. lägre tjenstemän och mekaniska arbetare kostnadsfritt ätnjutit skolans undervisning. Läroämnena äro: väloch rätt-skrifning, aritmetik, de första grunderna af algebra och geometri, linsarritning med tillämpniog på olika slag af byggnader, perspektivritning, frihandsteokning, modellering, bokhålleri och dekorationsmålning, men till följd af brist på passande lokal har under pågående läseår undervisningen i sistnämnde ämne, ett at de vigtigaste vid skolar, och hvari med mycken framgång undervisning lemnats af en nitisk lärare, tyvärr måst inställas. Synnerligen tillfredsställande är för öfrigt undervisningen i ritning och frihandsteckning, hvilken för sistnämnde ämne blifvit ordnad på fyra olika klasser; och på grund af det stora och ständigt växande lärjungeantalet äro de två första klasserna numera delade i tvenne grupper. Det är icke otroligt, att flera mera praktiska ämnen såsom xylografi, papparbete m. m. skulle med mycken lust omfattas af den yngre omhuldad, så att den med grundade förhoppningar kan emotse en betydlig: utvidgning inom kort. Ehuru bon från en ringa början under en följd af år utvecklats till sin närvarande aktningsbjudande ståndpunkt, och ehuru vi lefva i judileernas tidehvarf, lät skolan ej anställa något dylikt öfver sin 25-åriga tillvaro förlidet år, såvida man ej såsom sådant får räkna skolans deltagande i verldsutställningen i Wier, då hon för sina elevers arbeten, efter en grundlig granskning af Oberbaurath Leirz från Stuttgart, erhöll prismedalj. Vi må nu ösfvergå till att fästa oss något litet vid Chalmärsska slöjdskolan. Ehuru denna är mycket populär i vestra och södra delen af landet, torde allmänheten ej vara fullt förtrogen med dess organisation, resurser och ändamål. Bland de yttre krafter, eom arbetat den upp till dess närvaranda ståndpunkt, äro utom stiftarne Chalmers och Dubd m. fl. att räkna de upplyste för industriens utveckling nitälskande personer, som såväl i egenskap af medlemmar i skolans direktion som isynnerhet såsom kassaförvaltare och ordförander oegennyttigt verkat inom densamma. Åfven hos flera andra enskilta erkänner ekolan sig stå i skuld. Namnen Björngren, Gibson, Magnus, Ranström m. fl., som finvas i mången för vårt samhälle nyttig inrättnings historik, saknas ej i den Chalmersska slöjdskolans urkunder. Ett kraftigt handtag lemnades skolan vid dess sista omorganisation 1862—1867, då skolans nuvarande hudget, 32,000 rdr, utverkades såsom årligt statsanslag af frih. Gripenstedt, som kanske bättre än någon före honom här i landet insett icke blott fördelarne af en fri handel utan äfven hvad densamma för sitt bestånd kräfde. Det biefve för vidlyftigt, att här ens antyda omtånget och arten af den undervisning, som i skolan meddelas och för hvilken programmer äro under tryckning, eller de inre krafter, som i samvorkan med de förut omnämnda ytre bidragit att mer och mer stadga det anseende, som skolan, den äldsta här i SA Or?) AO Fe petydande industriella medelpunkter, och många allmänheten; och skolan är fortfarande ganska