Göteborgsposten – 12 februari 1874, sida 1

Göteborg den 12 februari 1874, Vi tro icke, att de, som genomvada motionsfloden, i allmänhet med synnerligt intresse fästa sig vid dessa i oändlighet återkommande förslag om förändringar i skjutsstadgan eller föreskrifterna om allmänna vägars underhåll eller om kommunernas skyldighet att underhålla vissa byggnader. För dem, som af dessa förslag kunna vänta sig någon lindring i onera — och de flesta gå naturligtvis härpå ut — må de utgöra en nöjsam underhållning, men i allmänt intresse förefalla de icke spännande, och det må ursäktas oss, om vi, utan att här fästa oss vid dessa motioners innehåll, lemna åt hvar och en af våra läsare att i rikedagstrycket leta ut hvad som på detta område kan falla i smaken. Men det är icke blott dessa frågor, som uppkallat ett större antal af våra ombud att vid riksdagen genom mer eller mindre genomtänkta och utarbetade lagförslag se land och folk till godo med alstren af sina erfarenheter och sin syndighet. Äfven några frågor af mera allmänt intresse hafva, synes det, i nästan lika hög grad ådragit sig våra lagstiftares uppmärksamhet. Folkskolefrågan har framkallat ett halft dussin, om ej flera, motioner i Andra kammaren, skogsfrågan ännu några flera, och minst ett halft tjog riksdagsmän i Andra kammaren hafva att föreslå någon förbättring eller förändring i vår bränvinslagstiftning, för att icke tala om dem, som i likhet med Liss Olof Larsson, hvars motion vi förut vidrört, yrka på inskränkning i rätten att utskänka vin och maltdrycker. Då det försports, att regeringen ämnar framkomma med något förslag om nya bestämmelser rörande skyldighet för enskilde egare af skog eller skogsmark att å densamma åstadkomma återväxt — en bestämmelse som nödvändigtvis torde draga åtskilliga inskränkningar i dispositionsrätten med sig — och då i en del af de i ämnet framstälda motionerna samma syfte kan anses framlysa, så borde det