åstadkomma återväxt, men exportförbudet , skulle drabba åtskilliga andra skogsegare, som med skogens fortfarande bestånd och växtlighet kunna afytra smäckrare virke. Hr Malm: berg synes oss i denna punkt hafva uttryckt : en mening, som måste delas af alla, som förmå någorlunda klart tänka sig in i denna sak, i Då hr M. tror sig hafva iakttagit, att de större jordegarne sköta sin skogsegendom ii allmänhet bättre än da mindre, föreslår ban, för underlättande af assöndring genom köp af skogslotter från mindre hemman, en ändring i nuvarande lag om hemmansklyfning och jordafsöndring, hvilken ändring dock icke sinnes utförligare formulerad. Vi äro icke nu i tillfälle att närmare beröra denna fråga och åtnöja oss med att endast antyda det förslag, som i denna i i i få i punkt framställes. ; Desslikes har hr M. upptagit det, äfven af motionärer i Första kammaren, vid förra riksdagen väckta förslaget, att staten skulle inköp? förstörd skogsmark, vid hvilken den enskildes förmåga kunde befinnas otillräcklig tör åstadkommande af återväxt och skydd. Här torde mindre statens vinst asses än det undervisande föredöme, som härigenom skulle lemnas den enskilde jordegaren. Ännu mindre torde någon omedelbar vinst för staten kunna beräknas af förslaget, att staten må understödja afdikning och torrläggning af nu för skogsbruk odugliga, enskilda skoggegare tillhöriga trakter. I sammanhang med detta hr M:s förslag må i förbigående omnämnas tvenne motioner af hrr Åstrand och Dofsn, hvilka äfven innebära en fordran, att staten med någon uppoffring må söka förbättra enskilde jordegares skogsbruk. Hr Å. föreslår, att skogsingeniörer, motsvarande de nu varande landtbruksingeniörerna, må tillsättas, och hr D. föreslår, att länsjägmästare, till hälften aflönade af staten, till hälften af landstingen, för samma ändamål må tillsättas och att premier må utdelas för dhogsodling samt bättre skriftor i skogshusbållning prisbelönas. Vi tillåta oas här att påpeka, hurusom ekogsodlingen i södra och mellersta Sverge, mest genom landstingens åtgörande, på senare tider tagit stark fart. För 1871 upp: gifves i ÅBidrag ull Sverges ossigiolla statibtik, att skogsodling d. å. bedrifvits på 7474 qv-ref och hjelpkultur på 6941 qv.-ref; och sedan den tiden har både i Westergötland och Bohuslän skogsodlingen viaat sig i starkt stigande. Det må anses glädjande, att landstingen kunnat i sin mon bidraga att bringa det derhän. Vidare uppmuntran och ledning borde kunna framkalla ännu vackrare resultat. Till skydd för den uppväxande skogen yrkar hr M. också, att stängselförordn. af d. 21 dec. 1857 må ändras så, att dess 8 1 — Den, som hemdjur eger, vare pligtig att om dem hålla sådan vård, att de icke olofligen inkomma på andras egor — ej må göras till en tom fras genom de följande paragraferna. Ett par andra af hr Malmdergs förslag hafva ätven någon slägtskap med hvad andra motionärer påyrka. Hr M. föreslår skärpta straffbestämmelser mot dem, som förorsaka skogseld, och hr M. Jonsson yrkar på skärpning af de bötesbestämmelser i Bygsningabalken, som finnas stadgade för dem, som, dertill skyldige, ej infinna sig för att biträda vid släckning af skogseld. Hr M. framställer älven det gamla yrkandet, alt skogsåverkan må anses som stöld, ett förslag, som i en af hr Dossna moticver äfven uttalss. Hr M. går dock här så långt, att han yrkar det den, som genom köp eller på annat sätt befrämjar aådant brott, må underkastas samma straff.) Med åberopande och, såsom det måste förefalla, gillande at hr M:s motioner rörande skyldighet att åstadkomma återväxt, begär hr A. Ros en förhöjning af 10,000 kr. i anslaget till ekogsskolorna, på det att nya sådana må kunna anläggas i Wermland och Dalarne och der gagna genom spridande af insigter om säkraste och billigaste sättet för ekogsgådd och skogsplantering. Slutligen må anmärkas, att hr C. J. Kjellman i en motion mera i allmänhet fordrar en ny ekogslag för skogarnas skydd, äfven med intrång i den enskildes dispositionsrätt, och att hr S. Magnusson jemte sex andra ombud söreslagit en skärpt kontroll för de allmänna skogarnas skötsel och vidmagthållande genom förändring af kgl. förordningen af den 29 juni 1866. Såsom bekaut stå boställsskogarnes sköteel redan under jägmästarnes kontroll. Huru alla dessa motioner och de olika intressen, för hvilka de till äfventyrs äro uttryck, skola kunna sammapjemkes till några lagstadganden, som vinna riksdagens och regeringens bifall, det skall framtiden utvisa, ätven som om dessa intressen kunna stå tillsammans med regeringens väntade förslag, hvars öde deraf torde vara beroende, ) ÅBidrag till Sverges off. statistik framhålla, att beslagsvirket i de två nordligaste länen 1871 visar en minskning af 30 4 mot föregående år, och att det i det öfriga landet är en obetydlighet. Vi anföra detta endast i förbigående, då vi derigenom tro oss finna, att man, utan brådstörtade nya straffbestämmelser, som strida mot befolkningens rättsuppfattning, kan genom lämpliga åtgärder uträtta icke så litet, i förhoppning att en stigande upplysning skall borttaga äfven de Cjupast inristade, skefva