vända medel, som för dem icke kunde och borde påräknas. Hr A. Rundbäck försvarade dyrtidstillägget, men rekommenderade till statsutskottets uppmärksamhet en graderad skala af 50 2 eom tillägg för de svagast och blott 123 4 för de högst aflönade. Hr J. Runabäck yttrade äfven anmärkningar mot statsregleringeo och hr C. A. Larsson uppträdde på en gång som finansoch rolighetsminister, i hvilken senare egenskap han lyckades bäst, att döma af den glada sinnesstämning, hvaruti han, trots ämnets allvar, försatte kammaren. Hans sätt att simplifiera statskontorets göromål genom att slå ihop alia dess kassor till en enda kassabok o. s. v., var också onekligen lika sinnrikt som originelt. Det synes att östgötaslätten är fruktbar äfven på humor.