Göteborgsposten – 23 januari 1874, sida 2

Fran Hufvudstaden. Rörande det blifvande riksdagsmannavalet uttalar sig nu äfven N. Dagl. Alleb. som ogillar prof. Nordenskjölds kandidatur, dels emedan tidningen anser konom aldrig hafva valt och icke bör välja politiken till sitt verksamhetsfält, dels derför att man icke bör draga honom från hans vetenskapliga sysselsättningar. Deremot återgifver tidningen följande ur St. Dagblad: ; -Revisionssekreteraren Östergren är jemväl en man, som med fullt skäl kan ifrågasättas till riksdagsman och hvars val, enligt hvad vi tro oss veta, lifligt önskas af en stor del bland hufvudstadens valmän. Vi höra icke till dem, som anse oss här i hufvudstaden fortfarande böra välja efter klasser, så att embetsmännen få sin representant, militärerne gin, köpmännen sin, handtverkarne sin, o. s. v. Men vi kunna icke bestrida, att en skicklig jurist under nu varande förhållanden, då flere stora lagstiftningsfrågor föreligga, för Andra kammaren verkligen skulle vara en acqvisition. Man bör icke glömma, att lagstiftningen är riksdagens kanske vigtigaste uppgift, och att lagstiftniog kräfver vissa speciela insigter, som icke stå att finna hos andra än fackmännen. Och ehuru vi ingalunda skulle önska, att majoriteten af Andra kammaren bestode af jurister, tro vi det dock vara ändamålsenligt för ärendenas behöriga och grundliga pröfning, att åtminstone några lagkloke finnas inom kammaren: Deras för närvarande ganska inskränkta antal har lidit en väsentlig minskning genom håradshöfd. Carlns bortgång, och det ligger derför utan tvifvel ganska nära till hands, att man vill ersätta honom med en man af samma yrke. Ar man öfvertygad om nödvändigheten deraf, så finnes, så vidt vi veta, för ögonblicket inom hufvudstaden få mera lämplige än revisionssekreteraren Östergren. Vi känna icke hans politiska åsigter, men deremot veta vi med säkerhet, att han både såsom föredragande i högsta domstolen, säsom expeditionschef i civildepartementet — kanske en af de svåraste och mest pröfvande platser inom hela administrationen — och såsom komiteledamet ådagalagt en ovanlig grad af insigter, duglighet och förmåga. Till karakteren manlig och sjelfständig, har han genom sitt enkla, flärdlösa väsen tillvunnit sig alla deras tillgifvenhet, som kommit i närmare beröring med honom. Att han redan nu icke är främmande för representationen, kan man sluta deraf, att vid förra riksdagen det endast var otur vid lottning, som gjorde, att han icke blef ordinarie fullmäktig i riksgäldskontoret. På grund häraf allt, förundrar det oss icke, att revisionssekreteraren Östergrens kandidatur har många valmäns sympatier. Härefter tillägger Dagl. Alleh. Utom nu nämda kandidater framkommer i sista stund genom ett valmöte mellan handtverkare i går afton en annan, nämligen byggmästaren J. Andersson. Någon tidning understöder troligen icke denna kandidatur för det närvarande. För frih. H. Raab hafva vi denna gången ej hört någon enda valman, vare sig offentligt eller enskildt, för oss uttala sig. Grosshandl. L. Peyron har för denna gången undanbedt sig förtroendet. hand; C. 0. Berg är förordad af Fosterandet. VI sluta med att bemöta ett skäl, som uttalats från det radikala hållet mot att välja en embetsmän. Han skulle nämligen, heter det, rösta för dyrtidstillägg åt embetsmännen. Bättre verkande skäl på hufvudstadens näringsidkande valmän, handlande, handtverkare o. 8. v. kan väl ej framställas, men verkan blir alldeles m tsatt den åsyftade. Ty så mycket begripa de väl, att intet kan vara mera skadligt för Stockholms näringslis än om den talrika embetsmannacorpsen, hvarpå hutvudstaden i så väsentlig mån lefver, sättes på en sådan förknappning, att den måste inskränka sina uppköp till de allra nödvändigaste lesnadsbehofven! Vi tacka för detta argument, riktadt mot, men till förmån för vår kandidat: revisionssekreteraren A. Östergren. Aftonbladet fasthåller deremot sin kandidat prof. Nordenskjöld, mot hvilken icke heller Dagbladet synes hafva något att invända. Kapten Mankel lär hafva undanbedt sig att komma i fråga.