Göteborgsposten – 22 januari 1874, sida 2

att genom skogarnes uthuggning hade klimatet sämrats och vårarne blifvit kallare, så att, såsom br ; Hjelm anförde, kornsådden i Westerbottens kusttraki ter, som förr utgjorde den bördigaste delen af landet, nu årligen ej kunde företagas förr än 2 å 3 veckor senare än för 20 å 30 år sedan — så att den nu i till och med komme, såsom sista året, 13 vecka senare här i kustlandet, än i de till länet a finnes högre belägna Lappmarkerna, der skog ännu finnes qvar; då deremoi förr kornsådden i kustlandet alltid var verkställd 1 å 2 veckor förr än i Lappmarkerna. Genom den försenade sådden vore nu kornet mera än förr utsatt att bortfrysa innan det mognat — hvilket förhållande väckt stora bekymmer. — Vidare framgick af diskussionen, hurusom genom skogarnes borthuggning vissa orter blifvit utsatta för svåra och utpinande vindar, om vårarne kalla och nedsättande vegetationen genom sin kyla, om somrarne uttorkande och derigenom skadliga för orten, som saknade för sina odlade fält nödigt skydd af kringliggande skogstrakter. Genom skogarnas borthuggning på de högre belägna bergåsarne blefve snösmältningen hastigare, och den nederbörd, som i öfrigt fölle, hölles ej tillbaka af någon skog och upptoges ej af marken, utan störtade ned i dalarne, der åar och elfvar i följd häraf öfversvämmade sina bräddar och orsakade förödelse å de lägre liggande trakterag. Exemplen från Frankrike med de förödelser som förorsakats af Rhöne och Loire, sedan skogaraa kring dem blifvit uthuggna, vore nog talande i detta hänseende; och hvad som skett i Frankrike skulle ock inträffa på andra orter under likartade förhållanden. Exempel i detta hänseende från vårt eget land saknades icke heller. Så omnämndes, hurusom Klarelfven äfven förra året öfversvämmat och åstadkommit stora skador, — och det vore att emotse, att detta onda, så med detta som med flera af våra andra vattendrag, skulle komma att tilltaga i jemnbredd med den fortgående minskningen af skogarne. Till nästa sammankomst, som är utsatt att hållag den 16 februari, bestämdes att, utom den förut uppstälda frågan om hushållsskolor för utbildande af praktiska husmödrar, skulle till ofverläggning förekomma följande fråga: Hvilka olika slag af midsommarsråg hafva på senare tiden blifvit hos oss odlade, och hvad erfarenhet har dervid vunnits? Anmälan gjordes, att till undervisare i landtbrukets tekniska binäringar blifvit förordnad assistenten vid akademiens agrilturkemiska laboratorium, Oscar Nylander, som sålunda komme att tillhandagå de jordbrukare, hvilka hos akademiens förvaltningskomit anmält sig för erbållande af hr Nylanders biträde. — Förl fullgörande af den undervisning, som under året borde lemnas i schäferiskötseln och ullkulturen, hade komiten till K. M:t inlemnat ansökan att agronomen Thomas Hofman-Bang måtte af komitän få antagas. Af sekreteraren utdelades från dir. v. Ekensteen insändt frö till den al honom under förra året odlade åkerkålrabbi, hvarjemte sekreteraren meddelade särdeles lyckliga resultat efter gödning med artificlella gödningsämnen vid egendomarne Eriksberg i Södermanland samt Löfsta i Östergötland. Landtbruks-ingeniören, löjtnant Ph. Åkerman förevisade en öfver Sofiero egendom i Malmöhus län upprättad, särdeles instruktiv kulturkarta. Vid sammankomsten togo följande ledamöter inträde i akademien: hrr öfverstelöjtn. W. Edman, godsegaren Nils von Hofsten, grosshandl. C. G Cervin, kabinetts-kammarherren C. L. Reuterskiöld samt h. exc. utrikes statsministern Björnstjerna, hvilka af direktören å akademiens vägnar helsades. Inoch utförsel. Under förra året infördes till riket bland annat: 19,541,228 dt. bomull (mot 13,347,969 4å år 1872); 568,940 k:r arrak; 1,102,076 k.f. sill (mot 1,603,316 k.f.); 25,273,358 ec kaffe (mot 19,175,171 kö); 2,499,221 cå papper (mot 833,192 (La); redskap och maskinerier värda 12,792,343 rdr (mot 6,529,244 rdr); 2,104,558 k.f. koksalt (mot 2,501,358 k. t); 9,014,539 cå sirup (mot 8,215,517 (l); 25,926,216 ecå raffineradt socker, (mot 13,865,506 4) 46,508,008 gZ. oraffineradt d:o (mot 32,784,652 så); 2,343,839 k.f. råg (mot 2,048,890 k.f.); 743,179 ctr rågmjöl (mot 451,369 ctr); 26,885,411 k.-f. stenkol; 8,066,378 gå tobak (mot 6,605,056 (å4); 3.684,409 eå ull; 8,710,444 24. och 266,307 k:r vin (mot 6,931,272 kl. och 182,736 k:r), 2,496,320 få bomullsväfnader (mot 1,975,239 cå); 3,911,791 gg, heloch halfylle dito; 1,541,453 linns och hampd:o. Under året utfördes bland annat: 1,353,289 etr tackjern (mot 1,899,125 ctr); 2,246,472 ctr stångjern (mot 3,015,053 ctr); 537,800 ctr platt-, band-, sänksmide m. m. d.; 516,492 ctr jernmalm; 6,062,360 gg, papper (mot 5,077, 099 ic); redekap och maskinerier värda 1, 206,692 rdr; 569,64 1 då raffineradt socker; 16,535,620 k.f. hafre (mot 17,178, O3 7); 1,695,642 k.f. korn (mot 2,217,805 k. f); 30, 700, 208 k.f. bjolkar och sparrar (mot 18, 463, 490 k. f.); 88, 890,231 k.f. bräder och plank (mot 90,600,598 k. f.); 15,046,350 gg. tändstickor mot 12, 119,202 gt, år 1872 och 4,653,404 få år 1869. Våra sernvägar. Ur en uppsats i St Dagblad hemta vi följande: Under antagande att vid decenniets slut statens jernbanor äro utsträckta till Storvik och riksgränsen, samt att samtliga nu under byggnsd varande enskilda banor enligt beräkning då äro öppnade för trafik, skola vi vid dema tid ega jernvägar till ea längd af 495 sv. mil eller 5296 kilometer. På hvarje million invånare gör detta 1246 kil., då deremot vid 1871 års slut på samma antal invånare Storbritanion egde endast 800, Tyskland 552, Frankrike 485, Belgien 631 o.s.v. samt Europa i sin helhet endast 387. I afseende å landets storlek eller ytinnehåll ställer sig förhållandet naturligen annorlunda, då under ofvan nämda antagande på hvarje geografisk qvadratmil komme hos oss endast 0,63 kil., men i Storbritanien 4,29, Tyskland 2,12, Frankrike 1,84, Belgien 5,69 o. 8 v. Deremot stå vi då äfven i detta hänseende nägot öfver medelförhållandet i Europa i sin helhet, hvilket visar endast 0,61 kil. pr qva-J dratmil. j elägen om att få. Jag rande i de tre uppgifna i afton. Den har varätta detta redan samma jyss återburen. Här är penningarne i hennes ha j skild uppmaning riksdagsmannen från Westerbottens län, hr Hjelm. Hufvudsumman af diskussionen var,