Göteborgsposten – 22 januari 1874, sida 1

— — ———— lång, granskande blick på det intagande ansigtet, och jag skall uppgifva för er ott respektabolt hus, der ni torde få hyra er ett rum. Det ligger straxt vid hörnet på Victoriå road, och värdinnan är en god kund till mig — en qvinna som sparat ihop en liten förmögenhet. Hennes namn är mrs Sharp. Om ni betalar i förskott och säger henne, stt jag skickat er — mitt namn är Gibbons — så vet jag, att hon skall göra hvad hon kan för er — så länge era penningar räcka; och ni kan ej vänta, att främlingar skola göra något för er längre, förstår ni väl, miss. Bernice tackade, erhöll mrs Sharps adress och gick derefter att uppsöka det omtalta boningshuset. Då Bernice vikit om nästa hörn, befann hon eig inne på Victorid-road — en smutsig gata mellan mörka tegelhus. Här, liksom på de öfriga gater hon passerat, fanns en mängd tillkännagifvanden om rum, som voro lediga till uthyrning, men lady Chetwynd gick oafbrutet framåt, till dess hon befann sig vid n:o 42, mrs Sharps bostad. Det var hörnhuset vid gatan och hade ett prydligare och renligare utseende än grannhusen. Trapporna voro putsade, fönsterna oklanderliga, och messingsknappen till portklockan blankpolerad. Bernice ringde två eller tre gånger. Eu tjonsteflicka släppte henne in i en mycket trång förstuga, och Bernice frågade efter mrs Sharp. Tjensteflickan bad lady Chetwynd stiga in i ett litet förmak och skyndade efter sin matmor. Tunga steg hördes kort derefter i den trånga förstugan, och mrs Sharp inträdde. Bornice reste sig upp, neg artigt och framställde ssitt ärende. Mrs Sharp lyssnade utan att afbryta. : — Mrs Gibbons har således skickat er till mig? anmärkte hon, sedan Bernice slutat, i det hon kastade en kall, granskande blick på henne. Och ni har inga referenser? Jag skall säga er, miss, att jag kan berömma mig af, att endast för aktningsvärda personer hålla mina rum I tillgängliga, Jag måste upprätthålla det goda namn jag i