Göteborgsposten – 31 december 1874, sida 2

slutsats, att de åsigter, hvilkas tolk ni var, blifvit riktigt uppfattade. Det kunde ej heller vara annorlunda; kabinetten kunde icke förhålla sig likgiltiga gentemot det vigtiga steg, hvarigenom vår regering erhöll en stadga, hvilken var ej mindre nödvändig för våra yttre förhållanden, än för vår inre säkerhet. Våra afsigter kunde för öfrigt icke misskännas; de afgifna bevisen på sympati härledde sig från den klokhet och hofsambet, hvarpå nationalförsamlingen lemnat sä många bevis, såväl som på hela landets ansträngda verksamhet och manliga resignation. Då de främmande makterna sågo, att en regering, hvars uppträdande de redan haft tillfälle att bedöma, äpnu en gång blef stadtast, visste de med säkerhet, att marskalk Mac Mahon skulle fortfarande söka att lefva i godt förstånd med dem och samvetsgrant akta fördragen. De voro vissa om, att vi, som aro fulit upptagna med vår tredliga omorgani sering och utveckling, icke byste emot dem någon i afsigt, som kunde vara farlig för lugnandet af den allmänna meningen och intressena, för hvilket det är vår fasta vilja att verka. Frankrike skall ej afbålla sig från att deltaga i de allvarliga frågor, som uppstälts rundt omkring det, men d.t samlar sig och väntar i medvetandet af sin kraft och storhet, att det skall genom ordning och arbete sättas i stånd att läka sina sår, och att tiden, geuom hvilken stora historiska händelser allena sättas i stånd att bära sina frukter, skall förtaga bitterheten af de olycksdigra dagar, hvilka hafva så starkt skakat verlden. Jag önskar, att ni måtte begagna hvarje tillfälle till att afgifva dylika försäkringar. Nationaltörsamlingens beslut och de instruktioner, som ni mottager, skola sätta eder i stånd att förklara, att denna politik, som antagits af den nuvarande regeringen och följts af den förra, betraktas som en nödvändighet, för hvilken allas vilja och samvete böja sig, att den kort sagdt är Frankrikes politik. Om ni söker att bereda denna olvertygelse och tillit intrade öfverallt, kan ni vara säker om, att ni noggrant uttalar våra afsigter. Decazes IIertigens af Boglio båda depescher fiona tillochmed nåd inför Gambettas ögon, och hans tidning prisar dem tillochmed. Också gör hertigen deri, såsom en patriot egnar, rättvisa åt septemberregeringens bemödanden. Han är inför utlandet blott fransman, ej partiman. Om alla offentiga män i Frankriko liknade i det hänseendet honom, skulle det landet äfven ha utsigt till en stor framtid. Köln, Zeit. yttrar om de gonasto händelsorna på krigsskådeplatsen i Norra Spanien följande: Underrättolson, alt nordarmån anländt till Santona, visar, att general Moriones fältiågsplan i Guipuzcoa fått ett hastigt slut. Ilan skall visserligen påstå, att han med Tologas proviantering löst den uppgift, som han genom sin skenbart så djorfva marsch svält sor Big; men det kan ej tviflas på, att carlisterna skola framställa utgången af denna operation som en stor seger för deras sak. Från Tolosa bade Moriones, förstärkt med trupperna under Loma, begifvit sig till San Sebastian och hade derefter marscherat längs kusten öfver Ocia för att, såsom man förmodade, framryckande öfver Azpeitia förstöra do at carlisterna i heslag tagna kanongjutorierna i Placencia och kibar samt ttänga igenom hjertat af det mot honom fiontliga landet till Durango ellor Viloria. Denna väg blef myckot snart stängd för honom. Då han anlände till Zarauz och Guetaria, fann han, att den carlistisko öfverbofalhafvaron Elio stält 20,000 man emot honom mellan Zumaya och Cestona, hvilka tvärt afskuro hans marsch. Han visste nu intet bättre råd, än att anträda återtåget; med Lomas brigader förut, vände den republikanska bären tillbaka till San Sedastian, Rontoria och Passges. Men hans ställning måste äfven här hafva syats honom farlig; ty han beslöt att såsom ytterligare reträttlinie begagna hafvet. Alla fartyg, som han kunde komma öfver, togos i beslag till transporttjensten för hans 12,000 man, A kanoner och 1.000 dragare, och så står dånordarmån, i stället för att befinna sig gentemot fienden i de baskiska provinserna och Navarra, i Santona och östliga delen af provinsen Santander. IIvad Moriones skall taga sig till härifrån, är alldeles obokant. Kanske skall han, för att åter uppnå krigsskådeplatsen, anträda sin marsch öfver Bilbao eller Vitoria, men på den vägen skall han nog få att göra. Loma W.W.-u... en et:ini:t::tt—C—ö— Grrr L— ——— har med sina 3.000 man stannat qvar i Guipuzcoa; bältton af hans division står i Renteria, hälften i Orio. Den senare afdelningen slår sig ned som garnison, i IIernani eller San Sebastian. Från Frankrike skrifves rörande Ba