Göteborgsposten – 27 december 1873, sida 1

Riksdags-Kaleidoskop 1873. Uterblick och Vidråkning.) De tryckta rikedagsförhandlingarne — Första kammarens i fyra och Andra kammarens i fem digra band — erbjuda visserligen cke i sin helhet någon lättläst loktyr och äro följaktligen icke synnerligt eftersökta; men de utgöra likvist värderika materialier till vår poitiska utvecklingshistoria, hvilken dock den stora allmänheten nöjer sig med att erhålla i sammandrag. Emellertid är det otvifvelaktigt, att de, som företagit sig att blad för blad med uppmärksamhet läsa förhandlingarne rörande den brännande frågan vid sistlidne riksdag, skola medgifva, att do äro af stort intresse, icke minst derföre att de angifva, huru väsendtligt olika både tonen ech hållningen var hos de talare i Första kammaren, hvilka uppträdde, förordande bifall till stotsutskottets betänkande angående grundskatternas och indelningsverkets afskaffande, och hos de talare i Andra kammaren, hvilka gjorde orahanda yrkande. Do först antydda talarno befionas starkt påverkade af eden nya maktetällniog, som man visat sig så apgelägen påstå, att Andra kammarens majoritet och dess filialafdelning i Första kammaren intagit, och hvarigenom den politiska situationen så väsendtligt förändrats, att tillmötesgående blefve oundvikligt, om ej en betänklig brytning med Andra kammarens majoritet skulle inträffa och framkalla betänkliga rubbningar i vårt statsskick. Åtskilliga talare kunde icke heller underlåta att, om än i förbigående, reflektera till de materiela fördelar, som den stora kombinerade skattereduktionen skulle bereda äfven de jordegare, som hade säte och stämma i Första kammaren, der likvist såsom ett absolut vilkor för statens förlust af grundskatterna och indelningsverket fästades, att ett starkt och betryggande försvar skulle åstadkommas. De många talarne tillhörande majoriteten i Andra kammaren förde deremot ett agressivt språk, och hvarföre skulle de ej så göra, vär de funno eå mycken undfallenhet från samma håll, der de ännu ett år förut rönt stort motstånd? IIvarföre skulle de icke nu, då situationen var så gynsam, söka ytterligare vidga sin maktställning och söka tilltvinga sig ytterligare fördelar? De hemlighöllo icke heller, alt de påyrkade den stora skattereduktionen för dess egen skull, och de bade blicken sta