Göteborgsposten – 16 december 1873, sida 1

ret. rationsföremål och kasserade kröningseflekteräfven finnas fragmentorna af den mantel, som konung Carl Johan bar vid kröningen i Trondhjem år 1818! En annan föga mindre vigtig sak, som har genomgått alla landets tidningar, är en notis i en Bergenstidning, om att skalden Björnstjerne Björnson på sin resa till Rom, skulle ha blifvit sedd i staden Kassel med jen riddarorden på bröstet, oaktadt han försökte genom norska regeringen tå skicka tillbaka det franska hederslegionskorset, som ban fick för sina utmärkt vackra tal för Frankrike, då efter det olyckliga tysk-franska kriget bazaren till förmån för de franska sårade samt de stupades elterlemnade enkor och barn hölls öppen häri staden. Björnson förklarade högtidligt vid återsändandet af korset, att han aldrig skulle bära någon riddarorden. Regeringen ville dock ej befatta sig med den Björnsonska ordensremisgen utan skickade korset tillbaka till honom. Allmänheten väntar nu att Björnsons törklaring i denna högst vigtiga sak skall bli synlig. Tidigt på morgonen en af de sista dagarne yppade sig under mycket misstänkta omständigheter eldevåda i Akershuns fästnings straffanstalt för de farligaste förbrytarne, hvilka der förvaras till ett antal af 3eller 400 stycken. Elden hade uppstått i en säng och hade en timma efter det fångarne lemnat sin sofbarack för att bege sig på arbete fortplantat sig upp öfver väggen till vinden och vidare till taket, der den upptäcktes. Möjligen har tobaksrökning, som är abeviut förbjuden i fängelset, varit orsaken till eldens uppkomst, men bland allmänheten ha ej osannolika rykten om mordbrandsanläggning cirkulerat, eburu detta icke blifvit bestyrkt genom sårgarnes uppförande, i det dessa under don korta men intensiva eldsvådan, ej g fvo anledning till någon fruktan för våldsamheter eller rymningar. Bland fångarne sinres det några, som eljest kunde misstänkas eftersom de då och då uppfört Big våldsamt och illistigt samt synas enkom danade till att begå mordbrand. Flera af våra första affir-firmor tillkännagifva nu, att de från d. 1 d:s vexla till pari kurs 50—25—10—5—1 öres mynt, hvilka äro svenska. Flera affärsmän ech firmor skola snart följa exemplet och häri ligger väl den starkaste opinionsyttring till förmån för det nya mynteystemets införande, hvilken fråga antagligen i början af nästa år åter skall bli behendlad på stortinget. Dat är en glädje att fiona att man i Göteborg har engagerat vår skicklige pianovirtuos br Edmund Neupert för några stora konserter. Jag tar mig med anledning häraf friheten att nämna en annan norrman som sistlidne lördag förskaffade Kristianias musikälskande allwänhet en utsökt konstnjutning genom sin glänsande begäfaing som anförare för en stor orkester. Denne man är tonsättaren Johan Svendsn, hvars skapelser oupphörligt upptöras vid de stora konserterna i Leipzig och Berlio. Musiksörevingen i Kristiania, som stiltades i tjor, och åt hvilken i vinter subskriborate 2000 spdr till bestridande af uågifterna för extra musici, gat nemligen i lördags sin första instrumental-konsert i Frimurarelogens stora sal. Konsertens glanspunkt var Beethovens stora synfoni 1:o 7 i A-dur. Haraledes hr Svendsen både i sina egna tonsättningar och under ledning af en stor orkester förstår att låta hvarje instrument komma till sin rätt och under sitt anförande inspirerar alla de spelande, kan endast den fatta, som haft tillsälle till att böra hans orkester. Jag känner icke den ståndpunkt hvarpå musiken i Göteborg befinner sig, ej heller känner jag hr Svendsen personligen, men jag tillåter mig här att gifva en vink, som det icke skall ångra musikföreningar på andra ställen att ha begagnat sig af. Icke mindre än två illustrerade tidningar annonseras skola börja sin tillvaro från och med jul. Vi ha förut 3 dylika; två nya till på en gång skola svårligen kuona bära sig. vc mr — Ar — O — —— vw 2 . uppträdde står på sig och förklarar sig förvissad om, att bland den, till Kristiania teater sålda deko