Times synes haft rätt, då bladet häromdagen yttrade, att i afseende på förhållandena i Frankrike vet ingen hvarken ut eller in, och det skall vara omöjligt att kunna nu säga, huru det skall gå, alldenstund tillochmed en så vigtig frågas utgång, som den rörande presidentmakten, skall bero af blott några få röster vid den slutliga voteringen, om hvilka röster man ännu i denna stund icke vet, huruvida de skola falla till högern eller venstern. I detta virrvarr framträder dock såväl presidentens egen ställning som hans ministers nu efter gjorda uttalanden med mera klarhet. Marskalk Mac Mabon har i ett budskap tillkännagifvit, och ministeren har i samband dermed förklarat, att de båda fordra, det frågan om presidentmyndigheten skall bostämdt afgöras, innan författningslagarne komma under förhandling. I hänsyn till tiden för presidentskapets förlängning för Mac Mahon tyckes denne och ministeren hafva enats om en medelväg. Utskottet föreslog förlängningen till fem år och presidentens val efter nästa, nyvalda nationalförsamlings sammanträdande, hvilket man i allmänhet numera beräknar skola ske om ett par år. Regeringen går in på dessa sju år, men vill ha dem bestämda genast. Nationaltörsamlingen har i anledning häraf sändt frågan tillbaka till utskottet för ernående af en möjlig förmedling. Frägan hänger således nu derpå, om majoritet skall i nationalförsamlingen vinnas för afgörandet af presidentfrågan före författningslagarnes tagande under behandling eller i samband med desamma. Vore nationalförsamlingen fulltalig, skulle något tvifvel om den saken ej gerna kunna finnas, ty venstern skulle då ha majoritet, isynnerhet som den onekligen uppträder med stor hofsamhet. Utskottet har neml., enligt ett, då detta nedskritves, ingående telegram, gått in på maktförlängningen för de sju åren, men sasthåller vid dess behandling i samband med försattningslagarne. Alla möjliga ansträngningar göras dock för att afstänga venstern från de få rösters vinst, som den behöfver för att blifva majoritet. En märklig debatt i församlingen är derpå ett bevis. I departem. Seine Infrieure och Aube skulle som bekant i söndags väljas tvenne deputerade. Den liberale kandidaten i hvardera af de båda departem. råkade händelsvvis att vara en general i aktiv tjenstgöring, neml. i Aube Sassier och i Seine Infrienre Latellier Valaz, hvilka hade all utsigt för att bli valda och, enl. hvad telegrafen berättat, äfven segrat med öfverväldigande majoritet. De konservativa måste således frukta att se sin hittillsvarande knappa majoritet återigen minskad i nationalförsamlingen. På grund häraf besiöt man der att rikta ett hugg mot de båda förhatliga kandidaterna. Hr Philippoteanx inlemnade neml. ett förslag som, under förevänning af militärdisciplinens bevarande, bestämde, att ingen person, tillhörig armen eller flottan, skall få väljas till