Göteborgsposten – 23 oktober 1873, sida 2

HIHA PIEUDIAIVHUYÄÖ ningar. — O—— —— Från Utlandet Grefvens af Chambord väntade tronbestigning i Frankrike betraktas i Tyskland med ogynsamma ögon. Den tyska pressen döljer icke, att den anser konungadömet i Frankrike vara liktydigt med ett nära förestående revanchekrig, och man dröjer derför med förkärlek vid den verksamhet, som råder inom alla statens och enskilda för statens räkning arbetande verkstäder och vapenfabriker. Så skrifver en militärkorrespondent i Seblesische presse: Man har hittills trott, att det skulle dröja fyra till fem år, innan vi finge krig, och vi hade inrättat oss häretter; men nu vidtagas förberedelserna med en sådan hastighet, att vi redan till nästa vår äro rustade för alla eventualiteter. Bl. a. skall det nya infanterigeväret, modellen n:o 71, i allmänhet kalladt Mausergeväret, blifva utdeladt till hela rekrytkontingenten för 1873, hvilket möjliggjorts derigenom, att härvarande symaskinsfabrikanter öfvertagit tillverkningen af vissa delar, såsom skrufvar, låsar o. s. v. Ilela det lätta kavalleriet samt kyrassieroch ulansqvadroVV ARM D nerna så Chassepotkarabiner, och artillerikom— MM obe OK missionen har från krigsministern fått befallning om att påskynda sina arbeten, så att den kan få den framtida kanonmodellen bestämd. Inom flottan råder, enligt det officiösa bladet Tjeutsche Nachr., en liknande verksamhet, hvilken går ut på att under sjöministerns egen ledning förenkla förvaltningen, organisera torpedokårer, företaga större taktiska manövrer och slutligen förse flottan med den bästa möjliga artilleribestyckning. Denna uppfattning af ställningen till ett monarkiskt Frankrike är mycket allmän i Tyskland, och det är den religiösa frågan, som äfven härvid spelar in, ty man befarar, att den blifvande franska politiken skall spinna intriger med Tysklands katolska prester och deras talrika anhängare för att uppröra landet och sedan begagna dess söndring till ett angrepp. Tonen inom den icke konungska delen af Frankrikes press antyder ett visst missmod och stärker högligen antagandet, att Henrik V:s tronbestigning är säker, sedan marskalk Mac Mahon nu bestämdt vunnits för densamma, åtminstone så till vida att han intager en fullt neutral hållning till nationalförsamlingens åtgöranden i saken. Det ansedda bladet Journal des Debate, hvilket som bekant är monarkiskt, säger ock, att monarkien är säker om blott högerns alla grupper hålla tillsamman, tilläggande, att landet skall med tacksamhet mottaga monarkien, om blott den utlofvade författningen blir hållen. Journal de Paris offentliggör följande båda aktstycken, hvilka äro daterade för aderton månader sedan och hafva hemlighållits tills nu: Högerns program. Under den kris som vi genomgå, efter så många pröfningar, inför så mycken ovisshet och faror hatva nationaltörsamlingeus olika fraktioner redan låtit landet känna, hvad de tänka och hvad de vilja. Vi tro oss i vår ordning uppfylla en pligt, då vi säga; hvad vi tänka och vilja. Vi hafva i alla tider med hängifvenhet tjenat fäderneslandet. De smärtsamma minnena från kriget tala högt derom. När nationen dagen efter våra oredor vände sig till de hederliga menniskorna och bad dem förena sig mot cesarismen och demagogien, svarade vi på dess uppmaning. I Bordeaux hafva vi, utan att binda framtiden, medverkat till den nuvarande regeringens bildande, i det vi isynnerhet uppmanat henne att äterställa ordningen och den allmänna säkerheten samt öppet idka konservativ politik med det konservativa partiets stöd. i Hvad vi begärde af henne redan första dagen, begära vi ännu, och vi skola fortfarande vandra på denna väg, utan att vika ifrån den försigtighet och försonlighetsanda, som omständigheternas allvar pålägger oss. Trogna det mandat som blifvit oss gifvet, hafva vi stadigvarande till föremål för våra ansträngningar att bevara vårt land från nya katastrofer, återupprätta dess välstånd och trygga dess framtid. Det skulle i sjelfva verket vara alltför litet att bibehålla ett prekärt lugn på ytan. En stor nation kan ej lefva från dag till dag, ständigt öfverlemnad åt händelsernas slump, åt det oförutseddas öfverraskningar: morgondagen måste tillhöra henne. Låtom oss dertör också säga till Frankrike, huru det skall enligt vårt förmenande och med Guds hjelp göra ett slut på sina olyckor och återförvärfva med allianser den rang, som tillkommer detsamma i Europa. Vi betrakta monarkien som vårt lands naturliga regering, och med monarkien förstå vi den ärftliga och traditionela monarkien. Den har skapat Frankrike, den har under sekler gifvit det stadga och storhet. År 1789 gick den af sig sjelf i spetsen för reformerna; år 1819 grundade den friheten, på samma gång som den skyddade sitt områdes integritet. Sc der, hvad vi ha monarkien att tacka för: se de hvilka minnen och förhoppningar som lifva oss, då vi fullfölja enigheten mellan de konservativa och uppmana till densamma inom det kongl. huset. TV. Årftljio renresentativ och konstitutionel mo