Göteborgsposten – 17 oktober 1873, sida 1

kröntes med framgång, och hennes man var stolt öfver henne. Hon intog naturligtvis platsen såsom värdinna på Chetwynd Park. Om hon begick några misstag, voro hennes gäster allt för artiga för att lägga märke till dem. Ingen tyckte att hon var en skönhet, men mer än en såg, att skönheten kunde utvecklas i hennes stolta mörka ansigte, upplyst af ett strålande ögonpar. Det underbart fängslande i hennes sätt, som så förtjust lord Chetwynd, intog äfven hennes gäster; men detta oaktadt förvärfvade ej Bernice många vänner under denna första afton i hennes nya kem. Skälet dertill var helt enkelt. Den åsigten var temligen allmän, att lord Chetwynd ej uppfört sig rätt mot miss Monk. Hans förlofning med henne hade nemligen varit offentligt känd. Det troddes nu, att han förskjutit Sylvia Monk för den obekanta flickas skull, som han nyligen gift sig med, och man hyste ett verkligt deltagande för miss Monk, på samma gång en viss köld visades mot det nygifta paret. Middagen intogs med mycken etikett i den ståtliga gamla matsalen, och damerna återvände till salongen, lemnande herrarne qvar vid vinet. Bernice blef medelpunkten för en krets lyssnande damer, hvilka hon till svar på gjorda förfrågningar meddelade några upplysningar rörande den ö, på hvilken hon alltid bott. Hennes framställningssätt var så älskvärdt och okonstladt, att det ej förfelade att väcka de lyssnande damernas sympati.