Gilbert Monk gaf befallning om tillredelser till ett festligt mottagande uf marquisen och marquisinnan samt öfvertog sjelf ledningen af anordningarne. Nästa dag fot han till London och fortsatte derifrån med morgontågel till Skotland, telegraferande, såsom vi förut nämnt, til lord Chetwynd, att han var på väg norrut. — Det är bäst att visa sig vänlig och glad, tänkte han, i det han närmade sig sin bestämmelseort. Bäst att dölja de känslor man i verkligheten hyser, i synnerhet då de äro sådana som mina. Jag kan tryggt öfverlemna åt Sylvia att hämnas sina oförrätter och återvinna sin förlorade ställning. Jag skulle bra gerna vilja veta hvad hon har i sinnet; men ett vet jag — det hade varit bättre för Bernice Gwellan, om hon lefvat och dött på St. Kilda. Hennes giftermål med lord Chetwynd skall bli olycksbringande för henne. V. Omkring en timma sedan lord Chetwynd erhållit det telegram, som förkunnade hans styfbrors snara ankomst till Edinburg, kom Gilbert Monk i en droska åkande upp till hotellets port, hoppade ur vagnen och blef genast visad till ett rum, som blifvit iordningstäldt för hans räkning. Hans första göromål var att taga af sig sin, reskläder och ikläda sig en elegant visitdrägt. — Det är nödvändigt att göra ett godt intryck på den lilla hedningen, sade han för sig sjelf i det han borstade sitt svarta, silkeslena skägg, Sannolikt har hon al