Göteborgsposten – 4 oktober 1873, sida 1

— — G seememernde känd, ökänd och bitterligen beklagad brist inom vårt, i andra riktningar skäligen vällottade samhälle, skall vara afhulpen, utan vår stad derjemte ega en praktbyggnad, hvartill här åtminstone hitintills icke finnes ett motstycke. Det uppföres i rik, fransk renaissancestil och kommer att innehålla 125 rum, alla belägna utåt gatan. Botteneller, rättare uttryckt, jord-våningen skall inrymma badlokaler, rakoch srisör-salong, kök, ekonomilokaler och rum för betjeningen. Här förlägges äfven den stora ångmaskinen som skall användas för köket, badrummen och de båda hissverken, ett för personoch det andra för godstrafik, hvilka, som på utlandets större hoteller, skola leda genom alla våningarne. . Första våningen, efter Göteborgsberäkning, skall omfatta en magnifik vestibul. portier-rum, kontor, kaf och restaurationslokal, den sistnämnda bestående af matsal (27 fot bred, 54 fot lång och 16 2 fot hög) samt 3 eleganta rum för enskilda tillställningar. Andra och tredje våningarne upptagas uteslutande af rum för resande, alla försedda med särskilda garderoboch toiletterum samt i den del af våningarne, som skall vetta åt eltven, hvarje lokal bestående af ett förmak eller liten salong samt särskild sängkammare. Korridorsystomet är det förherrskande i hela byggnaden och korridorerna upplysas genom fönster åt gården. Fjerde våningen blir vindsvåning. Efter hvad vi tro oss veta, komma inga omkostnader att sparas för att göra hotellet komfortabelt och motsvarande äfven vår tids högst uppdrifna fordringar. Om någon byggnad är efterlängtad så är det i sanning denna och vi samt med oss tusentals uppskörtade och på allehanda sätt malträterade resande beklaga endast att bolaget icke eger till sitt förfogande Aladdins underbara lampa, så att i morgon dag sslottet stode der färdigt nere vid Lilla Bommen. Apropos byggnader, om också icke just praktbyggnader, så skrider den nya fiskhallen alltmer till sin yttre fulländning. Taket å densamma täckes icke, som förut sagts, med skiffer, utan med zinkplåt af Galvaniseringsaktiebolagets i Karlskrona tillverkning. Hallen är, som hvar man ser, ingalunda skön att skåda till sitt yttre, måtte dess inre bli desto mera ändamålsenligt, så att åtminstone i ett fall den goda smaken blir tillfredställd. Man har tillsändt oss följande skrifvelse, hvilken vi införa till den kraft och verkan hon hafva kan: Hemställes till vederbörande, huru vida icke Kallens gata i den s. k. Flygarns Haga, hvilken efter regn alltid befinner sig i ett högst eländigt tillstånd, skulle kunna förbättras på det sätt, att den antingen makadamiserades eller ordentligen stensattes. Som det nu är, sjunker man ned i smutsen ända till fotknölarne. Nedsmutsade fotgängare. En glad student, känd för sina roliga infall och sin rödlätta ansigtsfärg, hvilken elaka belackare ej aktade för rof att tillskrifva ymniga libationer den milde fadren till ära, mötte en afton en god vän på Lundagård. God qväll, bror, utbrast den sistnämnde, kors, hvad du å röd i synen ... — Gör mej rödare, om du kan! blef det lika lakoniska som punschbjudnings-insinuanta svaret. 2—