Göteborgsposten – 3 oktober 1873, sida 1

häraf falla priseraa, och priset på mynt med de öfriga. Allt detta är fullkomligt riktigt och sådant det bör vara. Ett land, hvars penningar sjunka i värde, tyckes för en tid vara ovanligt välmående och känner sig i allo äfven vara så. En hvar tyckes bli rikare, derför att priserna stiga; penningar erhållas med lätthet, derför att räntan är låg. Men denna skenbara välmåga kö; es till ett högt pris; så fort det blir nödvändigt att åter höja pappersmyntet till likhet med metallen, inträder en alldeles motsatt sakernas ställning. Låga varupriser, penningknapphet och en nedtryckt affärsverksamhet bli straffet för en konstgjord uppblåsning och öfverdrifven massa pappersmynt. Men det som ej är oå som det borde vara, det är, att der skall uppstå brist i de penningar, hvilka utgöra grunden för krediten. Onekligen är denna brist under sådana förhållanden alltför naturlig. Förbindelserna både i deposita och noter ökas naturligtvis, om bankerna tillåtas utfärda sådana, och de skola innehålla en sig alltjemt ökande reserv af kontanter såsom säkerhet för krediten och ett medel att liqvidera dessa förbindelser, om det behöfves. Med ett metalliskt mynt kan denna stigande reserv fyllas från förrädet af ädla metaller öfver hela verlden. Men med ett system af icke-konvertabelt pappersmynt till begränsadt belopp har man ej något sådant vidsträckt område, der man kan söka källor till att åter fylla behofvet. Medlen att öka penningarne äro strängt begränsade till ett enda land och till det belopp af mynt, som regeringen utgifvit. En sund bankrörelse är derför ytterst svår i ett land, der ett pappersmynt af fixerad omfattning är det enda lagliga myntet, under det handeln snabbt utvidgar sig och transaktionerna hastigt mångdubblas. Huru skola bankerna bibehålla sin reserv af lagligt mynt-papper? De måste för detsamma öfverbjuda afkärsverlden; de måste höja räntan både på de penningar, som insättas hos dem, och på dem, som de låna ut. De måste draga in så mycket som möjligt och släppa ut så litet som möjligt. Men detta är icke lätt der, hvarest det redan är knappt om mynt och der många transaktioner, hvilka under vanliga förhållanden skulle varal vinstgifvande, hämmas eller rent af förhindras genom brist på rörelsemedel. Och det är ännu mindre angenämt för bankerna, ty de måste se sina inkomster minskas på båda sidor på en gång — de måste betala bögre ränta för de penningar de emottaga och låna ut mindre, och erhålla sålunda ränta på en mindre summa. Denna minskning i bankvinsten skall till en del motvägas af en höjning i det pris, bankerna sjelfva betinga sig för sina utlån. Men den skall sällan motvägas fullständigt, emedan beloppet af de utlån, på hvilka bankerna förtjena, alltid är mindre, än beloppet at de deposita, för hvilka de måste betala. Saken är en formlig pina för bankens kunder och en tvifvelaktig vinst, möjligen tillochmed förlust för banken sjelf. En tid af hastig stegring i myntvärdet innebär sannolikt äfven minskade bankreserver och derför ostadig kredit: och detta skall så mycket sannolikare ega rum, då det sålunda stigande myntet är ett konstladt mynt, egendomligt för det särskilda land, der prisfallet inträffar, och icke ett naturligt mynt, som hela verlden begagnar och äfven kan lemna. Den amerikanska lagen, som föreskrifver det belopp af bankreserv, som de särskilda bankerna skola inneha, söker att lösa denna svårighet. Om man kunde hålla denna lag och handla i enlighet dermed, skulle bankerna alltid vara tvungna att tillgripa denna procedur, fastän det är svårt, och deras kunder skulle nödsakas att hålla till godo dermed, huru smrätsamt det än vore. I så fall skulle det alltid finvas en riklig reserv. Men den kan i sjelfva verket icke iakttagas. Vi visade i december sistlidet år, att den af Newyorkbankerna då innehafda reserven icke var så stor som lagen fordrade. Det bristande beloppet var ej stort, men principen var viglig, don visade svårighet att hålla lagen. Enligt den sista närmare redogörelsen, som kommit till Europa, var jemförelsen mellan förbindelser och reserv denna: Förbindelser: Deposita.... dollars 212,772,000 Utelöpande noter ...... — 27,355,000 Summa dollars 240, 127, 000 Emot en reserv af: 2 AR D