som Tjurarnes nuvarande kung. Det tillhör också besynnerligheterna i den amerikanska handelsverlden, att en sådan man som Gould, hvilken helt öppet anklagats för bedrögeri, ja, stöld, då han var verkställande direktör i Eriebanan, hvarför ban ock blef deritrån skild, kan spela en framstående matadorsroll på landets främsta börs, för hvilken han borde anses som en skamfläck. Gouldska klicken, tjurarne, ha, som sagdt, en tid hållit guldkursen hög, och törst på sista tiden började den sjunka något, tills Cooks fall gat klicken ett välkommet tillfälle att åter drifva kursen i vädret, så att den på en dag noterades 5 till 6 pret högre (116) än dagen förut, under det att noteringarne å varumarknaden förblefvo nominelt oförändrade. Genom dessa samverkande omständigheter blet den stora allmänheten uppskrämd och började starkt rusa på bankerna för att utfå sina depositioner. Denna rusning mäktade icke Union Trust Bank (Unionsparbanken) motstå, utan nödgades stänga sin lucka. Banken hoppades kunna åter börja sina utbetalningar som i måndags, hvilket likväl icke är troligt, eftersom stämningen då visst icke lugnat sig, utan paniken ännu fortfor. I sin nöd vände sig nu bankerna, hvilka samtlige hade stora påkänningar, till the clearinghouse med begäran, att det måtte vidtaga åtgärder till beredande af ömsesidigt skydd för bankerna. Men styrelsen för detta institut, som dock borde just vid sådana tillfällen som detta anstränga alla krafter för att hejda paniken, ville ej ingå härpå, utan förklarade sig ur stånd att ordna bankernas conti samt återskickade deras checks och anvisningar. Denna åtgärd ökade naturligtvis ännu mera krisen, och den betydande ÅCommon Wealth Bank i Newyork måste inställa sina betalningar, flera andra hus följde, och en del banker på andra platser, såsom Filadelfia och Washington, förklarade sig för tillfället icke heller kunna tillfredsställa sina trassenter och deponenter. Häraf följde ännu mera oro bland allmänheten, och på sondbörsen i Newyork rådde en sådan uppståndelse, att myndigheterna måste stänga densamma, för att gifva medlemmarne tillfälle att afsluta sina räkningar. Nu måste regeringen ingripa för att förebygga ännu ohyggligare katastrofer, främjade af guldspelarnes machinationer, och finansministern tillkännagaf, att alla på rogeriagen stälda trattor skulle kontant utbetalas. Men detta förslog likvälicke. Bankernas styrelser i Newyork böllo derför ett gemensamt sammanträde, hvarvid beslöts att man skulle genast upptaga ett lån om 10 millioner dollars i certifikater på regeringens skattkammare, för att sålunda möta värsta faran och få tillräckligt med guld för tillfredsetällande af deponenternas uttagningar; och för att gå detta beslut till mötes samt påskynda det, gaf finansministern, Richardson, befallning om inköp för skattkammarens räkning af bonds till motsvarande belopp eller 10 mill. dollars. För att gilva ytterligare eftertryck åt denna åtgärd och yttermera motarbeta guldspelarnes ansträngningar, tillkännagafs i tidningarne, dock endast ryktesvis, att finansministern skulle, om det beslutade inköpet af bonds och deremot svarande utsläppande af guld i markna. den visade sig icke vara tillräckligt för att lugna stämningen, utgifva efter band af ekattkammarens reserv noter (sedlar) till ett belopp af 44 mill. dollars. Detta ryktes meddelande synes icke hafva verkat, utan har fi nansministern måst ofsicielt tillkännagisva, att regeringen uppköper till obegränsadt belopp bonds till parikurs och mot guld. Detta synes hafva gjort någon verkan, ty guldet föll enligt sista kända noteringen från 116 till 111. I et tm KR dd Härjemte ba Uuivaspresidenten Grant och finansministern Richardson sjelfve begifvit sig till Newyork. De vilja personligen ölverlägga med den bekante Vanderbilt, på sin tid James Fisks, nu Goulds och andra tjurars förbittrade motståndare, om medlen för det rådande onaturliga tillståndets afhjelpande. Regeringen är starkt intresserad i Central Pacific-banan, å hvilken arbetet möjligen kan genom förlagsmännens bankrutt komma att för en tid afbrytas. Denna omständighet har väl medverkat till presidentens eget personliga uppträdande i Newyork, men antagligen drifves han äfven af önskan att söka få ett slut på det för Amerika vanhedrande börsspelet genom framläggande af lämpliga lagsörslag för kongressen. Det är sannolikt, att omfattande intriger från börsspelarnes sida satt mäktiga häfstänger i rörelse för att framkalla den nu uppståndna krisen, isynnerhet som den kommit så plötsligt, nästan som ett skyfall. Det skall bli af intresse att erfara spelet mellan börskulisserna, och vi skola skynda att vid tillfälle närmare redogöra härför. Hittills synes krisen icke hafva utöfvat någon synnerlig inverkan på den europeiska marknaden, ehuru naturligt är, att den ökat stiltjen å den engelska marknaden, der dock affärslöshet med ty åtföljande ymnig obegagnad penningetillgången redan en längre tid rådt.