Göteborgsposten – 11 september 1873, sida 1

Hilda angreps äfven af nyssnämude sjukdom, tillfrisknade, men var vanställd för lifstiden. Fattig och förtviflad gifte hon sig med en postiljon, en tysk, som slår henne allt emellanåt och gör lifvet odrägligt för henne. Namnet Hilda har blifvit förhatligt för lord Waldemar och Honor har derföre ej återtagit det. Samma dag hon återkom till London anlände äfven kapten Glint till huset i Park-lane i ett sinnestillstånd som gränsade till raseri. Ian hade efter mottagandet af det bref, som tillkännagaf hennes besynnerliga försvinnande, trott henne vara mördad. Hans intyg, tillagdt till mrs Williams berättelse, var nog för att sätta Honors identitet utom allt tvifvel. Honor sökte blidka hans rättmätiga vrede mot hang hustru och hans hustrus dotter, men han ville ej förlåta dem. Sedan han funnit hvilken falsk qvinna mrs Glint var, lät han henne och hennes barn lemna huset för alltid efter att ha anslagit ett lämpligt underhåll åt henne. Hon behöfde det dock ej länge, ty hon dog påföljande året. Clarette blef nödgad att låta alla tankar på förnämhet fara och gifta sig med en kryddkrämare för att få sitt uppehälle. Miss Bing sågs aldrig vidare till efter sin flykt den afton, då Cypresslunden brann. Det antages, att hon måste ha omkommit genom någon olyckshändelse. Hennes bror lemnade England och for till Canada, der han blef dödad vid ett värdshusgräl. Honor blef formligen erkänd såsom lord Waldemars arftagerska, Den ungerska grefvinnan af Rothsmere bör