Göteborgsposten – 11 september 1873, sida 1

Detta bref var skrifvet af Wallace Floyd på hans dödsbädd och adresseradt till hans far. Deri bönföll han, att squire Floyd ville förlåta honom och vara barmhertig mot hans stackars unga hustru och barn. Det skildrade Darrel Moers trolöshet, beskref huru Moer påyrkat giftermålet mellan unga Floyd och Janet Arlyn, och huru Moer bade framfört sådana budskap från squire Floyd som att Janet ej kunde tadlas för hennes fars fel, och att han — squire Floyd — ej hyste någon motvilja för henne, och att, om Wallace gifte sig med henne, skulle han antaga henne till dotter. Der stodo slutligen några afskedsord från sonen till fadern — ord så sorgsna, att den gamle lorden brast i snyftningar och gick upp på sitt rum, hvarefter han ej lät se sig förrän påföljande morgon. Men från denna afton var han förändrad. Hans sträfva, diktatoriska sätt var förvandladt till ett mildt allvar, som väl anstod honom. Nästa dag återvände sällskapet till London. De foro till lord Waldemars hus vid Park-lane och funno, att Darrel Moer anländt till hufvudstaden före dem och fört bort sin hustru och mrs Watehley samt derjemte en betydande penningsumma ur lordens pulpet. Det oktningsvärda triot blef ej förföljdt och undkom till kontinenten. Der foro de från plats till plats, så länge penningarne räckte. Darrel Moer dog påföljande året i Italien af kopporna, mrs Watchley smittades af samma sjukdom och dog äfven. Före sin död uppsatte hon en fullständig berättelse om det bedrägeri, Grimrod försökt utöfva mot lord Waldemar, och sände den till honom.