Göteborgsposten – 10 september 1873, sida 1

kyrkomötets medlemmar i lördags å k. slottet, var af följande lydelse: Stormäktigste Allernådigste Konung! Det nu församlade kyrkomötet frambär till Eders Kongl. Majestät, i egenskap af svenska kyrkans jordiska öfverhufvud, sina underdåniga försäkringar om vördnad, kärlek och trohet. Försäkringarne gifvas med den innerligaste uppriktighet och skola utan tvifvel nådigt mottagas såsom en ny bekräftelse på ett gammalt förbund. I Sverige hafva nemligen från urminnes tid det borgerliga och det kyrkliga samhället varit, till bådas fromma, nära sammanslutna, och särskildt äro efter reformationen vära konungars och vår kyrkas största minnen gemensamma. Måtte det alltid så förblifva! Väl höras i denna tid röster någon gång förorda det gamla föreningsbandets upplösning; men hvad som annorstädes skett af nödtvång och under förhållanden, som lyckligtvis ännu äro för vårt land främmande, torde man noga akta sig för att här på försök efterbilda. Huru som helst dock framtiden må komma att gestaltas, skall kyrkan aldrig upphöra att troget lyda landets konung och bedja för hans välgång. Hon nedkallar i denna stund genom oss, hennes ombud, Guds välsignelse öfver Eders Majestäts höga person och öfver hela vårt älskade konungahus. . Kyrkomötet anhåller underdånigast att i Eders Kongl. Majestäts ynnest och bevågenhet städse få vara inneslutet. Härpå svarade H. M:t sålunda: 4 Eders Högvördighet! M. M. H. H. Med tacksamhet emottager jag uttrycken af det svenska kyrkomötets känslor för mig och mitt hus. Våra häfder bära vittnesbörd om reformationens välgernipgar och ingen kan skatta dessa högre än jag. Att i Sveriges rike Guds Heliga Ord rent och klart predikas på det kära modersmålet; att vi utgöra ett folk äfven i tro och bekännelse; och att vi icke behöfva se vår kyrkas angelägenheter vårdade af fiender till vårt samhällsskick och vår borgerliga lag; se der förmåner, dem månget land, i sanning, har skäl att afundas oss, och för hvilka vi af allt bjerta böra tacka Gud! Vår evangelisk-lutherska kyrka är fosterländsk, i detta ords skönaste och högsta betydelse. Jag hyser alltså den fasta förtröstan att kyrkomötets arbeten nu och allt framgent skola blifva lyckobringande i lika mån för kyrkan som för det borgerliga samhället. Med upppriktiga önskningar för framgången af det nu församlade allmänna kyrkomötets förhandlingar förblifver Jag dess samtliga ledamöter med all konungslig nåd och ynnest städse välbevågen ! Utskottena hade i måndags sammankomster för att välja ordförande och vice ordförande, och utsågos dertill: i Kyrkolagsutskottet grefve H. Hamilton och biskop Bring; Erpeditionsutskottet biskop Rundgren och domprosten Sonden; Ekonomiutskottet biskop Hultman och pastor primarius Fallenius samt Tillfälliga utskottet N:o I biskoparne Annerstedt och Flensburg.