Ett Tvistefrö!). Roman af mra Harriet Lewit. (Ofvers från Engelskan). — Grimrod försökte äfven skynda förbi, men sir Hugh var honom i detsamma inpå lifvet och gaf honom ett slag på tinningen, som fällde honom till marken. I detta ögonblick trängde ett genomträngande skri från det öfra rummet i det brinnande huset — ett skri från Honors läppar. Sir Hugh gaf den sanslöse förvaltaren en spark och sprang in i det brinnande huset. Han drog ner sin hatt öfver ögonen och trängde genom den svarta röken fram till trappan. Han kom ihåg läget af Honors fängelserum och visste, att hon nu måste vara der. Trappan, som var af trä, stod i lågor. Sir Hugh hoppade uppför den, under det trappstegen knakade under hans fötter, och elden svedde hans kläder. Innan han hunnit upp till det öfversta trappsteget, hade nedra delen ramlat. Det gamla huset hade i många år stått och torkat och skulle ha brunnit lätt nog äfven utan den olja, som Grimrod och Moer användt för att befordra elden. ) Forts. fr. N:o 208