Göteborgsposten – 9 september 1873, sida 1

2—— ———— sir Hugh kom nu i eftermiddag tillbaka med en konstapel. — Ah, de äro oss spåren ! utbrast Grimrod. — De misstänka våra plener! De ha följt oss hit! De vilja rädda fickan! sade Moer. — De kunna komma tillbaka hvilket ögonblick som helst, sade miss Bing. De båda männen sågo på hvarandra med bestört min. — Det gäller lif eller död för oss, sade Grimrod, i det en blixt sköt fram ur hans ögon. Jag är bragt till fattigdom, Moer. Allt vårt hopp ligger i Hildas anspråk på lord Waldemar. Om denna flicka är död, kan lord Waldemar aldrig bevisa, att hon varit slägt till honom. Han kan då ej heller bevisa, att Hildas anspråk äro oberättigade, och således icke förskjuta henne. — Om vi gifva henne gift, kunna de komma, innan vi hinna gräfva ner kroppen, mumlade Moer, i det han lyssnade. — Ja, de kunna komma tillbaka i hvilket ögonblick som helst. Jag tycker mig nästan höra dem komma. Flickan är nu inlåst i sitt rum. Vi måste bränna ner huset med henne deri och fly till London. Då de komma dit, måste vi vara der före dem. Branden skall tillskrifvas en olyckshändelse. De förspillde ej någon tid med öfverläggningar. Miss Bing vägrade att hjelpa dem i deras tillredelse, men gjorde ej något försök att förändra deras afsigt. De togo några gamla halmbolstrar och staplade upp utanför Honors dörr. De funno några kärl innehållande olja, och med den be